Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild.

Rysslands president Vladimir Putin. Arkivbild.

Bild: Europeiska kommissionen

EU-parlamentet skärper tonen mot Ryssland

Den ryska aggressionen mot Ukraina får EU-parlamentet att ta avstånd från Ryssland. Alla svenska partier röstade för uttalandet utom två.

EU-parlamentet röstade på onsdagen genom en resolution – en åsiktsyttring – om unionens förhållande till Ryssland och slår fast att landet inte längre bör ses som EU:s strategiska partner.

– Med sitt angrepp mot Ukraina och annekteringen av Krim har den ryska ledningen ställt våra relationer inför ett vägval. Det är nu upp till Kreml vilken väg de väljer; samarbete eller djupare främlingskap, sade den litauiske EU-parlamentarikern Gabrielius Landsbergis som ansvarat för arbetet med resolutionen.

Parlamentarikerna vill bland annat att EU sätter upp en mekanism som övervakar politiskt eller tekniskt stöd som Ryssland ger till politiska partier och organisationer i EU. Tidigare har avslöjats att bland annat franska Nationella fronten lånat pengar i Ryssland.

De fördömer även den ryska svarta listan över 89 européer som förbjuds att komma in i Ryssland.

Resolutionen uppmanar EU-ländernas ledare att inte hålla enskilda möten med ryska ledare och se till att energiunionen som ska minska beroendet av rysk gas snabbt kommer på plats.

Av de svenska ledamöterna ställde sig alla bakom resolutionen förutom Vänsterpartiets Malin Björk och Sverigedemokraternas Kristina Winberg och Peter Lundgren som lade ned sina röster.

Europaportalen har sökt de tre svenskar som lade ner sin röst för en kommentar. I en inlämnad röstförklaring skriver Malin Björk bland annat att hon håller med om kritiken mot Ryssland men ”är djupt oenig med betänkandets slutsats att det krävs en konsolidering och fördjupning av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”.

EU:s sanktionspolitik mot Ryssland avgörs av medlemsländerna. Europaparlamentet kan bara uttala sig.