Söndagens folkomröstning har föregåtts av demonstrationer både för ett ja och för ett nej. Arkivbild.

Söndagens folkomröstning har föregåtts av demonstrationer både för ett ja och för ett nej. Arkivbild.

Bild: alkis

Dött lopp inför grekisk folkomröstning

Skillnaden mellan ja- och nejsidan inför söndagens folkomröstning är minimal.

En opinionsundersökning publicerad i dag fredag visar att jasidan har en knapp ledning med 41,5 procent jämfört med nejsidans 40,2 procent.

En annan sondering genomförd för nyhetsbyrån Bloomberg som också kom på fredagen visar tvärtom ett litet stöd för nejsidan med 43 procent medan jasidan skulle få 42,5 procent.

Felmarginalen i båda undersökningar ligger runt tre procent vilket gör utgången osäker.

Internationella valutafonden, IMF, publicerade på torsdagen ett dokument som kan spela in i folkomröstningen. I dokumentet, som inte var tänkt att offentliggöras, slår IMF fast att den grekiska statsskulden är ohållbar med nuvarande förutsättningar.

Grekland kommer behöva ett nytt krislån på motsvarande minst 460 miljarder kronor fram till 2018. Av dessa bör euroländerna och Europeiska centralbanken stå för minst 333 miljarder kronor. IMF anser att en skuldavskrivning på över 30 procent är nödvändig.

I dokumentet, som publicerades efter att delar av det läckt ut, slås även fast att organisationen inte kommer att delta i ett tredje krislån till Grekland om det i överenskommelsen inte ingår skuldsanering, något som euroländerna hittills motsatt sig.

IMF-dokumenten välkomnades av den grekiske finansministern Yanis Varoufakis som hävdar att han bara skriver under ett avtal med långivarna om det innehåller löften om skuldsanering.

I dokumentet menar IMF dock att läget i Grekland har förvärrats på grund av Syrizaregeringen som kom till makten i januari.

”Väldigt omfattande förändringar i politiken och utsikterna sedan början av året har resulterat i en betydande ökning av finansiella behov”, heter det.

Samtidigt gör EU-parlamentets talman Martin Schulz ett inspel i den grekiska valrörelsen och menar att det måste bli nyval om det blir ett ja. Fram till ett sådan nyval vill han se ”en  teknokratregering så att förhandlingarna med långivarna kan gå vidare”.

– Om denna övergångsregering når en förnuftig överenskommelse med långivarna skulle Syrizas tid vara förbi. Då får Grekland åter en chans, sade Schulz till Handelsblatt.

Martin Schulz tog dock under torsdagskvällen avstånd från att han skulle ha önskat en teknokratregering i Grekland och kallar det en ”grov feltolkning”.