Premiärminister Alexis Tsipras. Arkivbild.

Premiärminister Alexis Tsipras. Arkivbild.

Bild: Die Linke

Krislånsmotståndare vinner terräng

I både Tyskland och Grekland är allt fler mot ett tredje krislån. Samtidigt hörs fler röster för att ge landet skuldlättnader.

109 av de 201 medlemmarna i grekiska vänsterpartistiska regeringspartiet Syrizas centralkommitté har skrivit under en deklaration som fördömer premiärminister Alexis Tsipras avtal med övriga euroländer från i måndags.

Under onsdagen ska det grekiska parlamentet rösta om överenskommelsen och fyra lagar för att visa att landet menar allvar med reformer. Sedan tidigare har runt ett trettiotal av Syrizas parlamentsledamöter sagt att de inte kommer att stödja uppgörelsen.

Inte heller premiärminister Alexis Tsipras tror på uppgörelsen.

– Jag tar fullt ansvar för att ha undertecknat ett avtal som jag inte tror på, sade Tsipras i intervju med public service-TV ERT på tisdagskvällen.

Lagarna och överenskommelse väntas dock gå igenom efter som de tre oppositionella mittenpartierna Pasok, Ny Demokrati och To Potami stödjer den. För ett godkännande räcker att 45 av Syrizas 149 ledamöter röstar ja förutsatt att alla ledamöter i de tre mittenpartierna gör det.

På onsdagen meddelade även Greklands biträdande finansminister Nadia Valavani att hon avgår.

Samtidigt rapporterar Bild att motståndet mot ett tredje krislån växer även i tyska förbundsdagen. På fredag ska parlamentet ta ställning till överenskommelsen.

– Jag räknar gott och väl med 50-nejröster, säger en anonym ledamot från kristdemokratiska CDU/CSU till tidningen.

Det lär dock inte stoppa ett tyskt godkännande. De tre regeringspartierna CDU, CSU och socialdemokratiska SPD har tillsammans 504 av de 631 platserna i förbundsdagen.

Från flera officiella håll höjs även röster för att Greklands statsskuld är ohållbar och måste saneras. I går tisdag läcktes ett hemligstämplat dokument från en av långivarna, Internationella valutafonden IMF, där det framgår att skuldlättnader för Grekland ”skulle behöva gå betydligt längre än det som tagits i beaktande” av euroländerna. En anonym IMF-tjänsteman säger till nyhetsbyrån AFP att organisationen inte kan vara med i ett tredje krislån om hållbarheten i den grekiska statsskulden inte tas itu med.

– Vi behöver en konkret och ambitiös lösning på det här skuldproblemet. Vi behöver betydligt mera specificering, både vad gäller principer men framför allt gällande skuldlättnader, sade IMF-källan, enligt AFP.

Även EU:s egen analys av statsskulden signalerar att den är ohållbar.

”[Denna] analys pekar på allvarliga farhågor gällande hållbarheten i Greklands statsskuld”, heter det.

På onsdagen gick även den brittiske premiärministern David Cameron ut och uppmanade till skuldlättnader.

– Principen att det måste ske skuldlättnader är korrekt. Det ligger i Storbritanniens intresse att eurozonen besluter hur den ska skötas. De måste lösa dessa frågor och det illa kvickt, sade Cameron under en debatt i parlamentet.

För att kunna amortera tidigare lån under tiden ett tredje krispaket förhandlas fram väntas Grekland erbjudas ett överbryggningslån på motsvarande 67 miljarder kronor.

Lånet ska täcka tidigare missade betalningar till Internationella valutafonden och lån till Europeiska centralbanken som förfaller i nästa vecka.

EU-kommissionen frigör även motsvarande 330 miljarder kronor ur EU-budgeten för satsningar i Grekland. Pengarna är sedan tidigare öronmärkta för landet i unionens långtidsbudget men kommissionen tidigarelägger utbetalningarna av EU-stöden och kräver inte heller någon medfinansiering från grekiska myndigheter som annars hade varit fallet.