Fallet rör en österrikisk medborgare som vid den irländska dataskyddsmyndigheten klagade över överföring av uppgifter från hans Facebookkonto till servrar i USA. Han ansåg, tack vare Snowdenavslöjandena, att överföring av EU-medborgares data till USA inte ger något verkligt skydd av dem. Han fick avslag och tog frågan till högsta domstolen som därefter rådfrågade EU-domstolen i Luxemburg om ett kommissionsbeslut hindrar en nationell dataskyddsmyndighet att pröva en anmälan.

EU-medborgares datauppgifter får enligt EU-regler överföras till länder utanför unionen om kommissionen finner att det landet har en adekvat skyddsnivå. I och med ett kommissionsbeslut från 2000 fastställdes att USA uppfyller kraven, inom det så kallade Safe Harbour-avtalet.

I ett förslag till avgörande skriver generaladvokat Yves Bot vid EU-domstolen på onsdagen att EU-kommissionens beslut att godkänna USA som säkert land inte ”kan omintetgöra eller ens inskränka de befogenheter som de nationella tillsynsmyndigheterna har” i att skydda personuppgifter. Han anser dessutom att ”kommissionens beslut är ogiltigt” och ”inte längre var anpassat till den verkliga situationen”.

Generaladvokat Yves Bot menar att detta ”ingrepp i de grundläggande rättigheterna strider mot proportionalitetsprincipen, bland annat eftersom de amerikanska underrättelsetjänsternas övervakning är storskalig och ospecifik”.

Flera EU-parlamentariker har tidigare krävt att Safe Harbour-avtalet ska läggas på is.

EU-domstolen följer i en majoritet av fallen generaladvokatens utlåtande. När slutlig dom faller är ännu inte klart.

– Om detta bekräftas av hela domstolen är detta ett mycket viktigt första steg för rätten till privatliv i Europa, sade Joe McNamee, chef för en digitala rättighetsorganisationen European Digital Rights.