Frankrike ber EU-länder om militär hjälp

Frankrikes president Francois Hollande bad på måndagen övriga EU-länder om hjälp efter terrordåden i Paris i enlighet med försvarsklausulen i EU-fördraget.

Enligt klausulen är övriga EU-länder skyldiga att hjälpa ”med alla till buds stående medel ” det EU-land som ”utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium”, dock är ett aktivt militärt stöd frivilligt. Frågan togs upp i dag på försvarsministermötet  i Bryssel.

Den franska försvarsministern Jean-Yves Le Drian meddelande efter försvarsministermötet att Frankrike kommer att kontakta varje medlemsland under de närmaste dagarna för att precisera vilket stöd man önskar.

Sverige är berett att bistå den franska begäran.

– Vi får se vilken hjälp Frankrike behöver, säger inrikesminister Anders Ygeman till TT utanför Stockholm slott.

Det är första gången som EU:s försvarsklausul åberopas av ett EU-land så ingen vet egentligen vad det innebär.

– Det blir vårt agerande nu som kommer att forma hur vi i framtiden kommer att värdera en sådan klausul. Det blir ett prejudikat, säger EU-forskaren vid UI statsvetaren Björn Färgersten till Europaportalen.

– Men det handlar framförallt om militärt stöd, säger Björn Färgersten. Han menar att det väckte en viss förvåning att Frankrike åberopade försvarsklausulen och inte solidaritetsklausulen som är mycket bredare med polis- och civilkrishantering och uttryckligen nämner terroristattacker.  

Men han ser olika skäl till Frankrikes val.

– Frankrike vill behålla mer av initiativet. Försvarsklausulen är en rent mellanstatlig affär medan solidaritetsklausulen ger ett större spelrum för EU:s institutioner, säger han och fortsätter.

– Den andra tolkning handlar om signalvärdet. Frankrike använder en retorik om att man befinner sig i krig och då känns det logisk att nyttja försvarsklausulen, säger Björn Färgersten.  

De franska försöka att bygga en bred koalition fortsatte på tisdagen då den amerikanska utrikesministern John Kerry mötte Francois Hollande i Paris.