Finansministern avvisar strypta EU-bidrag

Trots att det snart gått sex månader sedan EU:s medlemsländer med mycket stor majoritet beslutade att fördela flyktingar från Italien och Grekland mellan varandra har knappt 900 av 97 000 asylsökande omflyttats. Åtta EU-länder har till dags dato inte tagit emot en enda omflyttad flykting.

De vanliga förfarandet när något EU-land inte följer beslut är att det i slutändan stäms i EU-domstolen. Det är en åtgärd som kan bli aktuell först om två år när omflyttningen ska vara klar.  

Men sedan en tid har flera, däribland Sveriges statsminister Stefan Löfven (S), uttryckt att länder som inte följer gemensamma EU-beslut inte heller borde få del av gemensamma EU-bidrag. Kritikerna har upptäckt ett samband mellan de länder som tar emot flest flyktingar och betalar mest i EU-avgift gentemot länder som beviljar minst antal flyktingar asyl samtidigt som de tar emot mest EU-bidrag. Ett tydligt exempel är Ungern som fick mest EU-bidrag per invånare 2014 samtidigt som det är ett av de svåraste länderna att få asyl i.  

Finansminister Magdalena Andersson (S) ställer sig dock tveksam till idén att använda EU:s budget för att straffa motsträviga medlemsländer.

– Jag kan känna sympati för att man funderar i de banorna. Samtidigt tror jag att det är en ganska svår väg vandra. Det är ju så att EU-budgeten är låst på sju år och det är inte uppenbart enkelt hur man formellt skulle kunna gå till väga med en sådan politik i praktiken, sade Magdalena Andersson till Europaportalen i förra veckan.

Kan det vara aktuellt med ett beslut om detta när den nya sjuårsbudgeten tas 2020?

– Oj, det är väldigt långt framåt. Det är ingenting som vi har tagit ställning till i dagsläget, sade Magdalena Andersson.