Europeiska rådets ordförande Donald Tusk leder förhandlingarna i Bryssel. Arkivbild.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk leder förhandlingarna i Bryssel. Arkivbild.

Bild: Europeiska unionens råd

Tusk mer försiktig än optimistisk

Europeiska rådets ordförande Donald Tusks förhoppningar på en flyktinguppgörelse med Turkiet är begränsade. Flera EU-ledare har starka invändningar mot upplägget och Cypern hotar att lägga sitt veto mot att öppna nya medlemskapsförhandlingar med Turkiet.

Ett långt möte väntar EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel. Ledarna ska försöka nå en uppgörelse om att helt stoppa migranter att ta sig från Turkiet till Grekland.

– Det blir komplex och svårt och säkert tuffa förhandlingar men vi måste lägga manken till. Vi har diskuterat flyktingfrågan så länge, säger statsminister Stefan Löfven (S) på väg in på mötet.

– Jag är försiktigt optimistisk men ärligt talat är jag mer försiktig än optimistisk, säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som sedan förra veckans preliminära uppgörelse mellan EU och Turkiet har försökt knyta ihop de lösa trådar som ska hålla samman avtalet.

Huvuddraget i uppgörelsen är att alla migranter som tar sig från Turkiet till Grekland ska skickas tillbaka. Syriska flyktingar som har asylskäl ska därefter vidarebosättas i EU-länderna. Övriga flyktingar har Turkiet lovat att ta hand om.

Enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel väntar ”intensiva överläggningar” men även hon betonar att mycket återstår att få på plats.

Hennes franske kollega, president François Hollande, understryker vikten av att avtalet även innehåller skrivningar om hjälp till Grekland där tiotusentals migranter sitter fast efter att länderna norrut stängt sina gränser.

– Jag tänker inte acceptera ett avtal som inte har en helhetssyn, säger Hollande.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras vill se mer stöd, att omfördelningen av flyktingar skyndas på och att det öppnas lagliga vägar in i Europa.

Mark Rutte, premiärminister för EU:s nuvarande ordförandeland Nederländerna, menar liksom Merkel att det är mycket kvar att göra för att nå en uppgörelse.

– Det finns inget alternativ, vi måste nå en uppgörelse. Annars kommer flyktingar fortsätta dö och situationen i Grekland bli allt mer invecklad, säger Mark Rutte.

Han anser att ett av de största hindren för få ett avtal är att se till att det är rättsligt hållbart. Flera medlemsländer och internationella organisationer har kritiserat förra veckans preliminära uppgörelse mellan EU och Turkiet.

I det senaste utkastet till uppgörelse, som Europaportalen läst, försöker Tusk se till att avtalet lever upp till internationell rätt.

”Alla asylansökningar ska hanteras av de grekiska myndigheterna”, heter det och att bara de ”migranter som inte står i behov av internationellt skydd” ska skickas tillbaka. I praktiken innebär det dock alla migranter, även syrier, eftersom Turkiet – efter att Grekland ändrat sin nationella lagstiftning – kommer ses som ett säkert land som behandlar flyktingar enligt internationella avtal. Endast kurder väntas få sin asylansökan prövad i Grekland.

Litauens frispråkiga president Dalia Grybauskaitė säsger på väg in på mötet att hon håller med vissa delar i kritiken mot uppgörelsen.

– Det föreslagna paketet är mycket komplicerat.Det kommer bli svårt att genomföra det och det är på gränsen till vad internationell rätt tillåter, säger Grybauskaitė.

I utkastet lovas Turkiet även ytterligare motsvarande 28 miljarder kronor, utöver de tidigare 28 miljarder som EU utfäst för att hjälpa de runt två miljoner flyktingar som beräknas finnas i landet.

Cypern, som sedan 1974 ockuperas av Turkiet och vars regering inte erkänns av Ankara, har haft starka invändningar mot ett av löftena till Turkiet – att inleda EU-medlemskapsförhandlingar på nya områden, så kallade kapitel. I utkastet står att EU och Turkiet ”ska förbereda beslutet att öppna nya kapitel”. Det innebär med andra ord att EU inte lovar att öppna kapitlen, bara att förbereda ett öppnande. Men landets president Nikos Anastasiades är fortfarande mycket skeptisk.

– Om Turkiet uppfyller sina åtaganden i Ankaraprotokollet så är det inga problem. Men utan det kan vi inte göra något, säger Nikos Anastasiades och syftar på protokollet som innebär att alla turkiska hamnar och flygplatser ska öppnas för trafik från hela Cypern.

EU lovar även Turkiet att ge dess 75 miljoner medborgare rätt att resa utan visum till unionen senast i juli. Detta sker dock under förutsättning att Turkiet i slutet av april uppfyller alla de 72 krav som ställs för få visumfrihet senast. Ett av kraven är ett de facto erkännande av Cypern.

– Det är ett gigantiskt arbete, säger Belgiens premiärminister Charles Michel.

Till toppmötets andra dag, fredag, är Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu inbjuden.