Italiensk kvalitet retar svenskt konkurrenspatos

Tillsammans med Nederländerna och EU-kommissionen har Sverige lämnatin ett så kallat detaljerat utlåtande om ett italienskt lagförslag om att införa märkningen ”Italian Quality” på vissa varor som framför allt ska gå på export.

Syftet med märkningen är enligt lagförslaget att ”säkerställa en hög kvalitetsnivå på produktionen” och ge konsumenterna ”fullständig och korrekt information”. Enligt förslaget ska även italienska staten årligen genomföra kampanjer för att främja produkterna.

Svenska regeringen genom näringsminister Mikael Damberg (S) menar dock att detta strider mot grundläggande principer för EU:s inre marknad. Det riskerar att snedvrida konkurrensen genom att gynna italienska produkter framför andra.

”Sverige ifrågasätter att ett inrättande av varumärket verkligen kommer att säkerställa en hög kvalitetsnivå och garantera konsumentskyddet på det sätt som anges i lagen.”, heter det i den svenska invändningen.

Ett detaljerat utlåtande är den högre graden av reaktion som länderna på EU:s inre marknad kan göra på lagförslag man misstänker bryter mot EU-regler.

Det innebär bland annat att det italienska parlamentet inte får fatta beslut om lagförslaget på tre månader. Den tidsfristen löper ut första augusti.

Även Ungern har invänt mot det italienska förslaget med då med den mildare graden, en så kallad kommentar.

Ländernas och EU-kommissionens reaktioner utgör en formell möjlighet att anmärka på det italienska lagförslaget på ett tidigt stadium. Det är först om och när lagförslaget väl antas som kommissionen kan vidta rättsliga åtgärder mot Italien om den finner att lagen strider mot EU-regler.

I Sverige är det myndigheten för handelsfrågor, Kommerskollegium, som svarar för att övervaka lagförslag i länderna på den inre marknaden.

– Varje land granskar de förslag som anmälts för att säkerställa att de andra deltagande ländernas förslag inte påverkar den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. Tanken är att man ska undanröja omotiverade handelshinder, säger Linda Bodén, utredare, på Kommerskollegium.