Vladan Lausevic, ordförande för ALDE-IM Stockholm. Arkivbild.

Vladan Lausevic, ordförande för ALDE-IM Stockholm. Arkivbild.

Bild: Nermina Wikström

Debatt: Åkesson har fel om EU

Jimmie Åkessons vilja att hålla en svensk EU-omröstning bygger på felaktig förståelse av hur EU fungerar. Det skriver Vladan Lausevic, ordförande för ALDE-IM Stockholm.

Den 23 juni i Metro skriver SD:s partiledare Jimmy Åkesson om att även ”svenska folket borde få rösta om vi ska lämna EU”. Budskapet är att ”byråkrater i Bryssel” har för stort inflytande över politiken i Sverige. Både anropet på folkomröstning och Åkessons förståelse av hur vår union fungerar bygger dock på felaktigheter. 

Det är korrekt att många svenskar, enligt de senaste undersökningarna, anser att unionens utveckling går åt fel håll. Dock bygger farhågorna i första hand på hur unionen har hanterat övernationella utmaningar som migrationskrisen och på växande populism och nationalism. Det är brist på lösningar och resultat som till en stor del oroar många medborgare. 

Stödet bland medborgare i Sverige för medlemskap i unionen är fortsatt starkt. En folkomröstning skulle innebära en process som polariserar samhället ännu mer. Dessutom är det orimligt med tanken att varje medlemsstat, även Sverige, ska kunna omförhandla sitt medlemskap. Om alla stater ”plockar russinen ur kakan” så kommer inte unionen att kunna fungera. 

Att vara EU:s medlemsstat är Sveriges identitet, något som många som kallar sig ”Sverigevänner” vägrar att erkänna. Unionens lagar är Sveriges lagar också. Unionen är i första hand det som medlemsstaterna har bestämt utifrån sina nationella intressen. Vår union är samtidigt den mest demokratiska i världen med världens enda demokratiskt valda övernationella parlament.

I Åkessons vision skulle majoriteten av svenskarna förlora rätten att utöva demokratiskt inflytande inom det europeiska flernivåstyret. Därutöver stämmer det inte att EU-medlemskapet har varit en icke-fråga. De senaste valen till Europaparlamentet i Sverige har mer eller mindre präglats av en retorik om ja eller nej till EU. Alla riksdagspartier har haft möjligheten att uttala sig i frågan. Sist men inte minst är det problematiskt att kalla EU för en ”monsterstat” eftersom unionen inte är en stat och kommer aldrig att vara det. 

Förvisso finns det flera utmaningar inom unionen som måste lösas. EU tenderar att kopplas med begrepp som demokratiskt underskott, byråkrati och överstatlighet. Decentralisering och fortsatt demokratisering av unionen är därmed viktigt. Och även stärkandet av EU:s förmåga att vara världens största ekonomi. Samtidigt behövs det mer medborgarförankring som är kopplad till unionspolitiken.

Därför måste pro-europeiska politiker visa ledarskap eftersom överstatliga problem och utmaningar kräver just överstatliga svar och lösningar. Stater kan dock fortfarande hantera mycket på egen hand som invandring, utbildning och välfärd. Frågor som berör kulturpolitik, sjukvård eller jakt behöver inte skötas på EU-nivå. 

Det är dock moraliskt förkastligt och naivt att försöka gömma sig för problem bakom nationella gränser. För de partier som till exempel Åkesson företräder upplevs EU som problematiskt eftersom det innebär att stater måste dela resurser, värderingar och suveränitet, vilket också leder till att människor kommer närmare varandra och ställer krav på att stater måste ta sitt ansvar för gemensamma utmaningar. 

För att lösa de institutionella utmaningarna inom unionen krävs det bland annat tydligare maktfördelning mellan unionsnivån och medlemsstaterna. Ett sätt att göra det skulle kunna vara att införa tvåkammarparlament där både stater och medborgare kan bli representerade genom demokratiska val. För att få fram en sådan utveckling borde en europeisk folkomröstning organiseras så att unionens medborgare kan ta ställning till om unionen ska fortsätta utvecklas i mellanstatlig eller federal riktning. 

 

Vladan Lausevic

Ordförande för ALDE-IM Stockholm