Europeisk höst: Migration, säkerhet och ekonomi
BRYSSEL 19 september 2016 | Bratislavaprocessen inleddEU-ländernas ledare försöker att med ett nytt program ta initiativet i den politiska krisstämning som uppstått efter brexit.
Vid fredagens toppmöte i Bratislava deltog stats- och regeringscheferna från 27 medlemsländer i syfte att ställa en diagnos på EU och enas om dess botemedel.
– Vi enades alla om att EU inte är perfekt men vi enades även om att det är det bästa vi har. Av den anledningen har vi beslutat oss för att rätta till gamla misstag och gå vidare med gemensamma lösningar i ett EU med 27 medlemsländer, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet.
Enligt tjänstemän på plats förlöpte möte mycket vänskapligt. Man lovade att förbättra samtalsklimatet i EU.
”Vi måste förbättra kommunikationen med varandra, […] använda ett tydligt och uppriktigt språk”, hette det i ett gemensamt uttalande.
Inga konkreta beslut fattades under det informella toppmöte men ledarna enades om en handlingsplan som de kallade Bratislavaförklaringen med saker att ta itu med fram till ett toppmöte i Rom i mars nästa år.
I handlingsplanen återfinns bland annat planer på att öka säkerheten i och vid unionens gränser och se till att ”aldrig tillåta fjolåret okontrollerade flöden [av migranter]” sker igen. Ledarna enades även om att öka insatserna för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och större försvarssamarbete.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande försökte visa enad front genom att hålla en gemensam presskonferens efter mötet där de lovade att de båda länderna ”tillsammans kommer att spela en viktig roll de följande månaderna” för att planerna ska bli verklighet.
Efter mötet uttryckte dock både Italiens premiärminister Matteo Renzi och Ungerns premiärminister Viktor Orbán missnöje med att deras krav inte blivit hörsammade. Renzi hade velat se skrivningar om större budgetflexibilitet och Orbán ett tak för antalet flyktingar som EU ska ta in per år.
De fyra EU-länderna i den så kallade Visegradgruppen – Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern – presenterade ett eget program. Där låg betoningen på ökade inre och yttre säkerhet mot illegala migranter, terrorister och organiserad brottslighet.
De vill ge EU-ländernas parlamentet och regeringar större inflytande på EU-politiken och betonar att alla länder ska kunna “känna sig bekväma i EU”. Migrationspolitiken ska enligt Visegradsländena baseras på principen om “flexibel solidaritet” där bland annat EU-beslut att omfördela asylsökande mellan länderna blir frivillig.
Nästa möte i den så kallade Bratislavaprocessen, som nu är inledd, äger rum i Valletta på Malta efter årsskiftet och det sista i Rom i mars 2017. Under den tiden äger tre ordinarie EU-toppmöten rum där formella beslut om unionens framtid kan tas.