I januari inledde EU-kommissionen för första gången en granskning av rättstatssprinciperna i ett medlemsland när den riktade kritik mot fler ändringar i bland annat författningsdomstolen i Polen.

Tonläget från Warszawa blev omgående högt trots att även Europarådets experter kritiserat den nationalkonservativa regeringens åtgärder. Ordväxlingen ledde ingen vart vilket fick EU-kommissionen att i juli ge Polen tre månader på sig att komma till rätta med situationen. Den tidsfristen löpte ut natten till fredagen.

Den polska regeringen svarar med att den finner kommissionen invändningar ”grundlösa” och att den inte respekterar principer som ”objektivitet, respekt för självbestämmande, subsidiaritet och nationell identitet”. 

Regeringen beskyller vidare EU-kommissionen för att ha gjort ”felaktiga antagandet som leder till obefogade slutsatser” på grund av ”ofullständig kunskap” om den polska författningsdomstolen.

[Dispyten mellan regeringen och domstolen] kan inte ligga till grund för att hävda att det finns ett systematiskt hot mot rättsstatligheten i Polen, heter det i uttalandet där regeringen hoppas att EU-kommissionen ”förstår” detta.

Om EU-kommissionen finner att det polska svaret inte är tillräckligt kan kommissionen, EU-parlamentet eller minst tio medlemsländer inleda ett så kallat artikelsjuförfarande.

Artikelsjuförfarandet är EU:s starkaste sätt att se till att ett medlemsland följer de grundläggande fri- och rättigheterna som de förbundit sig till. I slutänden kan ett medlemsland förlora sin rösträtt i ministerrådet. Förfarandet har hittills aldrig använts.