Från vänster Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Göran Arrius, SACO, Eva Nordmark, TCO, Ann Linde, EU- och handelsminister, Carola Lemne, Svenskt Näringsliv, Lena Dahl, Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och Eva Liedström Adler, Arbetsgivarverket.

Från vänster Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Göran Arrius, SACO, Eva Nordmark, TCO, Ann Linde, EU- och handelsminister, Carola Lemne, Svenskt Näringsliv, Lena Dahl, Sveriges kommuner och Landsting (SKL), och Eva Liedström Adler, Arbetsgivarverket.

Bild: Anders Selnes

Regeringen: Vi måste prata om EU

EU-minister Ann Linde har en plan för att öka svenskarnas kunskap om och delaktighet i EU.

Tidigare i år presenterades en uppmärksammad utredning där den svenska EU-kunskapen där det slogs fast att kunskapen om EU i Sverige var ”pinsamt låg”. För att råda bot på det lanserade EU-minister Ann Linde (S) på onsdagen ett initiativ för att öka kunskapen och delaktigheten bland svenskarna.

– Utredningen har visat att det finns en massa brister när det gäller kunskapen om EU, informationen om EU-saker och från EU. Folk vet inte var man hittar information och den som finns är ofta svårbegriplig, säger Linde till Europaportalen.

Fack och arbetsgivare

Det första steget är att engagera arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – LO, TCO, Saco, SKL, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket. Anledningen enligt Linde är dels att det finns många EU-regler som berör dem, dels att de har så många medlemmar.

– Om man kunde få dem att åta sig att exempelvis lägga in information om EU i sina utbildningar skulle man nå så oerhört många människor.

LO tveksamt

LO är med på upplägget men dess ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ser dock risker med att gå med i projektet.

– LO var väldigt tveksamma till att ingå i detta handslag av rätt uppenbara skäl. Risken är betydande att detta av allmänheten kommer att ses som en elit som nu bestämmer sig för att marknadsföra ett, som [allmänheten] tycker, dåligt projekt, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Sakråd för berörda

Hon vill även använda en ny modell för samtal mellan politiker och civilsamhället som demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) tagit fram och kallar sakråd. Det går ut på att berörda parter samlas kring olika politiska sakfrågor, både nationella och EU-frågor. Till våren ska Ann Linde kalla till ett sådant sakråd om EU:s internationella handelspolitik.

– Både företag och frivilligorganisationer har väldigt mycket synpunkter på EU:s handelspolitik, säger Linde som även lyfter fram statsministerns EU-råd som äger rum en gång per år som ett forum för EU-frågor.

Myndigheterna ska bättra sig

Även myndighetssverige kallas in. Alla myndighetscheferna bjuds av EU-ministern i februari in till en konferens för att diskutera hur de ska bli bättre på EU-frågor.

– Några myndigheter är bra på att sprida EU-information, andra kan förbättra sig väldigt mycket, säger Linde.

Skolverket ska få i uppdrag att ta reda på hur elever kan bli bättre på EU samtidigt som EU-forskningsinstitutet Sieps ska få pengar för att ”popularisera sin hemsida”.

 

Fem punkter

Detta vill regeringen göra för att stärka kunskapen om EU och Sveriges inflytande.

1. Inrätta ett råd för EU-frågor för arbetsmarknadens parter. 2017 ska ett pilotprojekt med ett EU-sakråd inrättas.

2. Förbättra svenska myndigheters arbete med delaktighet kring EU-frågor.

3. Se till att kunskap och analyser från Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, når fler.

4. Skräddarsydda utbildningar för förtroendevalda politiker och tjänstepersoner i kommuner och landsting.

5. Satsa på utbildning på skolor, fortsätta specialutbilda lärare i EU-frågor.

 

Utredningen om kunskapen om EU

Utredningen "EU på hemmaplan" beskriver vad de kallar för en negativ spiral av svenskt ansvarsundvikande när det gäller frågor som beslutats i EU som i grova drag ser ut så här:

Utbildningssystemet har ett ansvar men förmår inte att i tillräcklig grad förmedla att EU-nivån är en del av det svenska politiska systemet – och vice versa – varken till blivande lärare eller till elever.

Lärare hänvisar dels till att de inte kan tillräckligt mycket själva, dels till att deras elever inte är intresserade.

Politiska partier, vars medlemmar många gånger lämnat utbildningssystemet med låga EU-kunskaper, undviker på samma sätt ofta sitt ansvar att tala om EU.

Även media undviker i många fall sitt demokratiska ansvar, ofta med motiveringen att nyhetskonsumenterna inte är intresserade av EU men även på grund av att många journalister inte själva har tillräcklig kunskap för att se de politiska konfliktlinjer som partierna ofta undviker att debattera.

För medborgarna är media utan jämförelse den viktigaste informationskällan och förståelsen av EU-nivåns betydelse för många av de största och viktigaste politiska frågorna i dag förblir därmed många gånger vag.

Källa: Betänkandet EU på hemmaplan