Debatt: Dålig luft i Stockholm – bra argument för tydligare EU

Miljösamarbetet i EU är en naturlig del för medlemsländerna att samlas runt. Det skriver Åsa Romson, miljöpartistisk riksdagsledamot.

Nyligen hade Stockholm extremt dålig luft då stora mängder partiklar blåste in från andra delar av Europa. Tydligare än så kan inte värdet av miljösamarbete visas. Sot och avgaspartiklar ser inga landsgränser, att minska utsläppen överallt är tvunget om vi vill att de barn som växer upp i svenska städer ska få ren luft. Det betyder såklart åtgärder här hemma, men samtidigt krävs samarbete med fler länder för att nå resultat. I och med brexit är ett nytt kapitel i EU:s utveckling öppnat och nu hörs från många håll att ’EU måste bli tydligt för medborgarna’. Jag menar det finns flera skäl till att se miljösamarbetet i EU som en naturlig del för EU att samlas runt.

I grunden finns tre motiv till att samarbeta kring miljön: 1) många miljöproblem stannar inte vid gränsen utan kräver samordnade åtgärder i flera länder, 2) resurser som fiskebestånd flyttar sig också över gränser och måste förvaltas gemensamt 3) stark gemensam marknad och likvärdig konkurrens för företag gör det naturligt att regler om säkerhet och miljö görs likvärdiga. 

Med det starka miljöengagemanget i Sverige, och att Sverige under många år varit starkt pådrivande i att utveckla miljöpolitiken i EU, har Sverige också ett särskilt ansvar att ta upp dessa frågor. 

Luftföroreningar från industrier och trafik är en huvudsaklig orsak till dålig hälsa, sämre odlingsmöjligheter och förstörda kulturarv i hela Europa. De sprids med luften oavsett landsgränser. I flera steg har EU:s regler skärps för att minska utsläppen av föroreningar för att på så sätt minska miljöproblemen i alla EU-länder. Sverige är ett av de länder som varit pådrivande och byggt upp regelverket som baseras på enhetliga bedömningar av föroreningarnas påverkan. EU:s miljöministrar diskuterar nu hur skärpta nivåer av utsläpp i EU-länderna ska verkställas. Här är en viktig uppgift för Sverige, inte minst med tanke på luften i Stockholm och andra städer, att de nya kraven verkligen ger nivåer som leder till renare luft och att enskilda EU-länder inte smiter undan sitt ansvar. 

Viktiga ramverk med EU-regler för skydd av biologisk mångfald och för god vattenkvalitet har också utvecklats för att få bukt med gränsöverskridande miljöproblem. Det är ofta så kallade minimiregler, det vill säga varje EU-land får ha ännu högre miljökrav för sitt land, men samtidigt blir miljöskyddet som effektivast om många länder agerar tillsammans. De gemensamma miljöreglerna har på kort tid kraftigt förbättrat miljöskyddet i flera av de länder som anslutit sig till EU med stora miljövinster som följd. Det är en politisk effekt som få förutsåg eller tillmätte någon nytta när debatten i början av 90-talet fördes i Sverige om EU-medlemskap. 

Stora delar av bestånden av matfisk i haven kring Europa lider svårt av överfiske. För att klara en långsiktigt hållbar förvaltning så att krävs samarbete. Kunskapen om hur fiskebestånden utvecklas blir allt viktigare och svenska politiker har sett till att vetenskapliga underlag ges ökad tyngd i besluten om ländernas fiskekvoter. 

Kopplat till den gemensamma marknaden för konsumenter, varor och företag ställs allt fler miljökrav. Miljökriterier för bilbränsle och elektronik är till exempel rimligare att sätta för hela EU:s marknad än att Sverige ensamt sätter regler som få producenter vill följa. 

En prioriterad fråga för Sverige har varit förstärkt kemikalielagstiftning med ökat ansvar för producenter och importörer att redovisa när varor innehåller riskfyllda kemikalier samt att begränsa dess användning. EU-domstolen har flera gånger gett Sverige rätt när strider tagits för skärpt tillämpning av regler. Senast gällde det regler för hormonstörande ämnen i produkter som Sverige krävde skulle tas fram. 

Nyttan av att färre farliga ämnen sprids från produkter som används i EU-länderna är stor och särskilt viktig för hälsan hos barnen. Samtidigt stimuleras ett näringsliv som utvecklar mer hållbara lösningar. Att bara ha gemensam marknad utan miljö- och hälsoskyddsregler skulle inte ge samma nytta för samhället i stort.

Hotet om än allvarligare klimatförändringar gör arbetet med snabbt minskade klimatutsläpp till nyckelfråga. EU har gemensamma regler med utsläppshandel för industrin vilket skulle kunna ge kraftfulla minskningar som effektivt bärs av hela sektorn och ger likvärdiga villkor. För att bli ett riktigt starkt verktyg i klimatarbetet nu efter att det nya globala klimatavtalet finns behöver EU-länderna vara beredda att skärpa reglerna och på ett rättvist sätt minska den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Här behövs verkligen Sveriges starka engagemang för klimatet för att driva på utvecklingen.

Många miljöregler kunde såklart vara ännu effektivare på att nå miljömål och bättre på att låta länder utforma lösningar efter egna behov. Men de partier som i dag vill att även Sverige omförhandlar sina relationer till EU har svårt att visa hur miljön skulle gynnas av att hela det befintliga regelverket sätts på spel.

Institutionen EU måste inte älskas eller ens engagera alla medborgare. Men nyttan av att länderna samarbetar i EU måste kunna förstås av alla som någon gång ställer sig frågan vad EU gör och varför. Att få renare luft i Stockholm och fler städer är ett sådant tydligt exempel.

 

Åsa Romson (MP) 

tidigare klimat- och miljöminister

ordförande Riksdagens EU-nämnd