Kommissionen vill bland annat skapa en europeisk valutafond och en europeisk finansminister.

Kommissionen vill bland annat skapa en europeisk valutafond och en europeisk finansminister.

Bild: EU

Så vill kommissionen fördjupa EMU

En europeisk valutafond, en gemensam finansminister och nytt investeringsstöd. Det var några av förslagen som EU-kommissionen lade fram på onsdagen.  

– I dag tar kommissionen ett nytt steg för att bygga ett mer stabilt och blomstrande EMU, deklarerade Valdis Dombrovskis, EU-kommissionären med ansvar för eurofrågor på dagens presskonferens.

Det ska bland annat ske genom att göra om den nuvarande krisfonden ESM till en europeisk valutafond, EMF. Den skulle bli en egen motsvarighet till Internationella Valutafonden IMF för att främja ekonomisk utveckling.

Den europeiska valutafonden skulle likt den nuvarande krisfonden ESM kunna ge stöd till euroländer i ekonomiskt trångmål. Till skillnad från ESM skulle den nya valutafonden också fungera som säkerhet och långivare till krisande banker vilket är en viktigt pusselbit som hittills saknats inom EU:s bankunion.  

Tanken är att EMF ska kunna fatta beslut om stöd i ett tidigare skede innan ett land befinner sig i djup kris. Experter på den ekonomiska tankesmedjan Bruegel har i en rapport lyft fram just det som en valutafonds fördel gentemot dagens krisfond.

Europeisk finansminister

Kommissionen vill även skapa en ny tung EU-tjänst där en och samma person skulle vara både vice ordförande i kommissionen med ansvar för ekonomiska frågor och ordförande i eurogruppen – det forum där euroländernas finansminister träffas och diskuterar gemensamma frågor.  

Enligt ekonomikommissionären Pierre Moscovici skulle de två åtgärderna, EMF och dne nya tjänsten, leda till större öppenhet.

– EMF kommer ställas till svar inför Europaparlamentet utan att vi försvagar de nationella parlamenten. En europeisk finansminister kommer öka öppenheten inom eurogruppen, sade Moscovici.

Ingen egen budget för euroländerna

Kommissionen föreslog inte någon separat budget för euroländerna som också har diskuterats. Istället kom ett meddelande om ”nya budgetinstrument”.

Det handlar bland annat om att dubbla finansieringen till stödprogrammet för strukturreformer SRPS till 300 miljoner euro 2018-2020, stöd till icke-euroländer som aspirerar om att införa euron och om att skapa en stabiliseringsfunktion som skulle kunna ge stöd för investeringar i krisande medlemsländer.

– Den här funktionen skulle vara för euroländerna men vara öppen för alla som vill delta. Funktionen ska jobba med lån och bidrag, den ska inte skapa nya permanenta överföringar, sade Valdis Dombrovskis.

Kommissionen ska presentera mer detaljer till våren när den lägger fram konkret förslag om nästa långtidsbudget men man kan redan nu konstatera att stödåtgärderna är långt ifrån den stödfond som Frankrikes president Emmanuel Macron har propagerat för. Han ville se en fond för euroländerna på två procent av EU:s BNP. I rena pengar skulle det bli ungefär 2,8 biljoner kronor, nästan lika mycket som Danmarks samlade BNP.

Svår balansgång bland skilda åsikter

Kommissionens förslag är en balansakt mellan att fördjupa samarbetet mellan euroländerna vilket många ekonomiska experter anser är nödvändigt och att undvika splittring mellan de 19 euroländerna och de nio som står utanför EMU. Medlemsländerna är splittrade i frågan, vissa vill gå betydligt längre och snabbare fram än andra.

Sverige hör till dem som vill gå försiktigt fram.

– En del länder vill gå fort fram med nya idéer. Medan andra länder, däribland Sverige, tycker det är viktigare att fokusera på de åtgärder som vi redan har beslutat om, inte minst bankunionen, sade finansminister Magdalena Andersson (S) på tisdagens finansministermöte.

Kommissionens förslag ska närmast diskuteras av EU:s stats- och regeringschefer på toppmötet nästa vecka 14-15 december.