Situationen i Ungern debatterades i EU-parlamentets rättighetsutskott.

Situationen i Ungern debatterades i EU-parlamentets rättighetsutskott.

Bild: EU-parlamentet

Tuff EU-debatt om tillståndet i Ungern

När den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó framträdde i Europaparlamentet fick han kritik för bland annat bristande pressfrihet. Kristina Winberg (SD) tackade honom för landets flyktingmotstånd.

Vid ett flertal tillfällen sedan det nationalkonservativa partiet Fidesz med Viktor Orbán kom till makten i Ungern 2010 har EU-kommissionen och EU-parlamentet oroats för utvecklingen i landet. Nya lagar om medier, domstolar, universitet och icke-statliga organisationer har kritiserats för att underminera demokratin och rättsstatligheten i Ungern.

På torsdagen debatterades situationen i Ungern i EU-parlamentets rättighetsutskott med landets utrikesminister Péter Szijjártó.

– Jag är säker på att ni inte kommer gilla det jag ska säga. Ungrare gillar inte sättet ni attackerar landet på, sade Szijjártó som i sitt inledningsanförande fokuserade på att försvara Ungerns hållning i migrationsfrågan där landet inte vill ta emot flyktingar.

EU:s kritik gäller dock inte bara Ungerns flyktingmotstånd utan även vad man ser som inskränkningar av press- och organisationsfriheten.

Miklós Szánthó, chef för ungerska Centret för grundläggande rättigheter, försvarade regeringens hållning med att Ungern och andra länder i det forna östblocket har en annan syn på suveränitet än övriga EU.

– De ex-kommunistiska länderna gick med i EU med en väldigt annorlunda rättslig och politisk kultur och en annan syn på suveränitet, sade Szánthó som tillade att ingen bör känna sig hotad i Ungern.

– Jag inte att någon i Ungern på allvar ska befara att deras personliga eller politiska rättigheter är hotade. Jag ser inga allvarliga hot, sade Miklós Szánthó.

Kritik mot inskränkningar av media och civilsamhälle

Márta Pardavi, från ungerska människorättsorganisationen Helsingforskommittén, kritiserade den så kallade NGO-lagen där alla icke-statliga organisationer måste redovisa utländska finansiella bidrag.

Hon menar att den nya lagen inte gör mer för att skapa större öppenhet kring finansiering utan istället motarbetar organisationer som är kritiska mot regeringen.

–  I Ungern har vi under de senaste åren sett att den ungerska regeringen systematiskt har försvagat maktfördelning och rättstatlighet, sade Pardavi som tillade att lagen bygger på en rysk förebild om ”utländska agenter”.

Professor Gábor Polyák vid ungerska  Pécsuniversitetets kommunikations- och mediafakultet är kritisk till hur han menar regeringen underminerat oppositionella, journalistiska röster.

– Vi har viss fri press kvar, men ingen pressfrihet. Pressfrihet innebär betydligt mer än ett fåtal modiga journalisters eller redaktioners strävan, sade Polyák och pekade på att Ungern halkat ned på en rad mätningar av pressfriheten.

Enligt Gábor Polyák har regeringstrogna personer fått ta över stora medieföretag och att dessa får mer stöd av regeringen genom än vad kritiska medier får. Han sade att det ungerska mediasystemet genomgått omfattande förändringar och att regeringstrogna ser all kritik som en attack och reagerar, inte med argument, utan med att svartmåla och benämna dem som förrädare eller utländska agenter.

– Medialandskapet har förvanskats helt sedan 2010. Alla som är kritiska mot regeringen utmålas för att vara betalda av [den ungerskamerikanske, judiske affärsmannen George] Soros, sade Gábor Polyák från Pécsuniversitetet.

Kritik och lovord från parlamentariker

EU-parlamentariker Kristina Winberg (SD) tackade den ungerska regeringen för dess motstånd mot omfördelning av flyktingar.

– Sverige är ett varnande exempel på hur det går när man helt plötsligt inför mångkultur. Jag hade gärna haft dig som migrationsminister i Sverige, sade Winberg till den ungerske utrikesministern.

Från den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen, där det ungerska regeringspartiet Fidesz ingår, var kritiken ljummen. Den tyska kristdemokraten Monika Hohlmeier lovordade regeringens ekonomiska politik men kritiserade dess likställande av migranter med terrorister.

Den nederländska liberalen Sophie in ’t Veld menade att lagarna sammantaget visar vart den ungerska regeringen för landet.

– I en demokrati finns det pluralism och det är exakt det som Fidesz och Orbán försöker ta död på. Vi vet alla att Orbán under åtta år kvävt oppositionella och kritiska röster, det är inte en demokrati, sade in ’t Veld.

EU-kommissionen vill inte öka trycket

EU-kommissionen beslutade samma dag att dra Ungern inför EU-domstolen för lagen om icke-statliga organisationer som man menar underminerar organisationsfriheten. EU-kommissionens förste vice ordförande, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans, fick på torsdagen i ett annat forum en fråga om synen på utvecklingen i Ungern. Enligt honom har kommissionen har ett annat synsätt än EU-parlamentet.

– För närvarande ser kommissionen inget behov att ta ett annat spår [än överträdelseförfaranden]. Situationen i Ungern är inte jämförbar med det systematiska hotet mot rättsstatligheten som vi ser i Polen, sade Timmermans med hänvisning att kommissionen sedan nästan två år hårdgranskar situationen i Polen.

Resolution nästa år

Torsdagens debatt är en del i arbetet med att ta fram en ny resolution, en viljeyttring, som EU-parlamentet ska rösta om nästa höst. Det första utkastet till resolutionen väntas i mars nästa år. Senast i maj röstade EU-parlament för en liknande resolution om situationen i Ungern.