Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför fredagens möte.

Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inför fredagens möte.

Bild: EU

Vit brexitrök från Bryssel

EU och Storbritannien har enats om principerna för utträdet ur unionen och tar därmed ett viktigt steg framåt i brexitförhandlingarna. Sverige välkomnar uppgörelsen.

Efter intensiva förhandlingar under de senaste dygnen återvände på fredagsmorgonen den brittiska premiärministern Theresa May till Bryssel där hon träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

– May har försäkrat mig att [uppgörelsen] har den brittiska regeringens stöd. På basis av detta anser jag nu att vi fullgjort vårt arbete. EU-kommissionen har precis formellt beslutat att rekommendera Europeiska rådet att tillräckliga framsteg gjorts, sade Juncker efter det blixtinkallade mötet.

– Det har inte varit lätt för endera sida. Jag ser mycket fram emot att gå vidare till nästa fas och diskutera handel, säkerhet och den positiva och ambitiösa framtida relationen som ligger i allas intresse, sade Theresa May.

Detta innebär att EU-ländernas stats- och regeringschefer vid nästa veckas toppmöte väntas kunna ge klartecken till att fas två i förhandlingarna om övergångsperiod och framtida handelsavtal kan inledas. 

Från svensk sida välkomnar EU-minister Ann Linde (S) nattens uppgörelse och betonar att vägen dit har kantas av “ytterst svåra förhandlingar” men att parterna nu är redo att gå vidare. Även om Storbritannien på egen begäran upphör att vara medlem, med rätt att delta i EU-beslut, i mars 2019 så är landet kvar på den inre marknaden med de fyra friheterna och EU:s tullunion i en övergångsperiod till 2021. Det betyder enligt Ann Linde att det partnerskapsavtal mellan EU och Storbritannien som ska ersätta det brittiska  EU-medlemskap ska vara klart senast 2021.

– Nu kommer sakta men säkert det enorma förhandlingsmaskineriet att rullas igång. Det här gäller ju ett utökat partnerskap med förutom handel även miljöfrågor, terroristbekämpning och säkerhetspolitik, säger Ann Linde till Europaportalen.

Hon tillägger att regeringen till mars nästa år inväntar en större utredning från Kommerskollegium innan de tar ställning till vad som är viktigast för Sverige i de framtida relationerna med Storbritannien och hur partnerskapsavtalet bör utformas.

Dagens uppgörelse innebär att EU och Storbritannien enats om principerna för tre viktiga frågor i samband med utträdet: gränsen mellan Irland och Nordirland, hur mycket Storbritannien är skyldigt EU och framtiden för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i övriga EU.

Otålig Tusk: den svåra delen återstår

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk som representerar stats- och regeringscheferna underströk på fredagsmorgonen att den lätta delen, den om utträdesvillkoren, är klar och att det svåra nu återstår – att under mindre än ett år förhandla fram framtida avtal om handel, övergångsperiod och samarbeten på andra områden.

– Den största utmaningen ligger framför oss. Vi vet alla att det är svårt att bryta upp men att bryta upp och bygga en nu relation är mycket svårare, sade Tusk som uppmanade den brittiska regeringen att slå fast vilken framtida relation den faktiskt söker.

– Än så länge har vi fått höra ett antal olika idéer. Vi behöver större tydlighet.

Theresa May har bett om en övergångsperiod på två år efter det officiella utträdet 29 mars 2019. Under de två åren måste britterna enligt Tusk följa alla EU-lagar, även nya, betala in till EU-budgeten och fortsatt underställa sig EU-domstolen samtidigt som Storbritannien inte får vara med och stifta nya EU-lagar.

– Detta verkar vara den enda resonabla lösningen. Och det ligger i alla medborgares intresse att vi enas om detta så snart som möjligt, sade Tusk och tillade att han kommer uppmana stats- och regeringscheferna att förhandlingarna inleds omedelbart.

Hektisk vecka

Så sent som i måndags bröt samtalen ihop efter att Theresa Mays stödparti, nordirländska unionistiska DUP, sagt nej till en uppgörelse för att undvika en framtida hård gräns på Irland. DUP-ledaren Arlene Foster sade på fredagen till Sky News att det gjorts ”avgörande förändringar” i texten vilket öppnat för grönt ljus.