Flera svenska europaparlamentariker går emot regeringens och riksdagens position när de vill höja EU:s budget.

Flera svenska europaparlamentariker går emot regeringens och riksdagens position när de vill höja EU:s budget.

Bild: EU

Två svenska parlamentariker kräver ökad EU-budget

Regeringen och oppositionen är rörande överens om att EU:s budget inte borde öka och att Sverige inte ska betala mer. Men bland de svenska EU-parlamentarikerna finns några som förespråkar ökade anslag till unionens kassa.

– När Storbritannien lämnar EU kommer det att finnas ett hål i EU:s budget. Alla medlemsländer kommer att behöva hjälpas åt så att vi kan fortsätta EU-samarbetet och arbetet med att förbättra livet för alla EU:s invånare, säger EU-parlamentariker Soraya Post (FI) till Europaportalen.

Hon var tillsammans med liberalen Jasenko Selimovic de enda svenska ledamöterna som tidigare i veckan röstade för att  EU bör ha en större budget åren efter 2020.

– Jag vill att EU-budgeten ska vara icke-diskriminerande och främja mänskliga rättigheter och mänsklig säkerhet, öka arbetstillfällen och tillväxt men det kan den inte göra om vi minskar EU:s budget, säger Post.

I en resolution föreslog parlamentet att budgeten skulle uppgå till 1,3 procent av EU-ländernas samlade ekonomier (BNI – bruttonationalinkomst). Det är högre än de 1,1-1,2 procent som EU-kommissionen flaggat för inför sitt förslag om nästa flerårsbudget som kommer i maj. Det går också stick i stäv med Sveriges hållning där både regering och riksdag vill ligga kvar kvar dagens nivå på 1,0 procent.

Wikström vill också öka

Det finns dock fler svenska ledamöter som vill öka EU:s budget även om de inte röstade för parlamentets resolution. Cecilia Wikström (L) lade ner sin röst då hon tyckte att förslaget inte var tillräckligt ambitiöst.  

– Jag ville se en modern och flexibel budget som gör offensiva satsningar på forskning, utveckling, klimatsmarta lösningar och inte att man fortsätter som tidigare. Det var helt enkelt inte tillräckligt bra, säger Cecilia Wikström till Europaportalen.

Enligt Wikström måste man kompensera för det bortfall i EU:s budget som nettobetalaren Storbritannien lämnar efter sig i och med brexit. Bortfallet uppskattas till 120-150 miljarder kronor per år. För att täcka det måste medlemsländerna betala mer. Wikström är också öppen för att ta bort rabatterna vilket skulle höja Sveriges EU-avgift avsevärt. Enligt statsminister Stefan Löfven (S) kan avgiften öka uppåt 40 procent.

En markering

Parlamentet har dock begränsat inflytande över flerårsbudgeten. Den ska visserligen godkännas av parlamentet men det är medlemsländerna som formar innehåll och nivå.

Cecilia Wikström säger själv att det ”inte finns på kartan” att medlemsländerna kommer acceptera parlamentets förslag.  

– Från vår sida var det en markering att det måste vara bättre än så här, säger hon.