EU- och handelsminister Ann Linde (S) fick viss kritik när konsitutionsutskottet lämnade sin årliga rapport på torsdagen.

EU- och handelsminister Ann Linde (S) fick viss kritik när konsitutionsutskottet lämnade sin årliga rapport på torsdagen.

Bild: Anders Selnes

Få anmälningar mot regeringens EU-arbete

Regeringen får i år ingen direkt kritik av konstitutionsutskottet för sitt sätt att förankra Sveriges EU-politik i riksdagen. Men informationen kan bli tydligare, säger konstitutionsutskottet i sin årliga granskning.

– Vi riktar inte någon formell kritik mot regeringen i årets granskning kopplat till samarbetet i EU-nämnden, säger Andreas Norlén (M), konstitutionsutskottets, KU:s, ordförande till Europaportalen efter att utskottets granskningsbetänkande blev offentligt igår torsdag.

Såväl 2017 som 2016 kritiserade KU dock exempelvis den tidigare inrikesministern Anders Ygeman (S) som ansågs inte ha förankrat svenska ståndpunkter i fråga om europeiska gränskontroller i nämnden.

Under innevarande riksdagsår har KU granskat sammanlagt tre anmälningar mot olika ministrar som rör deras samråd med ledamöterna i EU-nämnden.

Det kan jämföras med att konstitutionsutskottet hade fem ärenden i fjol och åtta ärenden i sin granskning av riksdagsåret dessförinnan  kring regeringens samråds- och informationsskyldighet gentemot EU-nämnden.

Det tyngsta ärendet i årets granskning gäller om EU-minister Ann Linde agerat i strid med reglerna när hon vid ett informellt ministermöte presenterade Sveriges hållning i frågan om Polen följer rättsstatliga regler och hur övriga länder i EU bör agera. Här efterlyser KU tydlighet och mer information men väljer att inte kritisera Linde.

– Ann Linde hade kunnat valt att samråda med nämnden, även om det inte förelåg någon samrådsskyldighet eftersom fråga var av stor vikt och för att skapa tydlighet och en formell grund för den svenska hållningen, säger Andreas Norlén.

Bara tre anmälningar

Att så få som tre anmälningar kommit in till KU under året jämfört med tidigare år, bedömer han beror på att ”samspelet mellan regeringen och EU-nämnden fungerat bättre än tidigare”.

Det har i sin tur,  enligt Norlén, sin grund i att KU:s tidigare skapat vägledande beslut som i dag bildar en praxis för hur samråden ska skötas på bästa sätt.

Men dessutom, påpekar han, utredde man just samarbetet mellan regeringen, riksdagen och EU-nämnden i en parlamentarisk kommitté, som kom med sin rapport så sent som i februari 2018.

Andreas Norlén menar att samråden utvecklats av att olika situationer och regler klargjorts.

– Ja, jag tror att årets få anmälningar illustrerar hur KU bidrar till att skapa en konstitutionell praxis för det årliga arbetet i EU-nämnden som därigenom kan utvecklas, säger han.