EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M). Arkivbild.

EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M). Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Debatt: Rödgröna driver klimatpolitik utan trovärdighet

Svenska rödgröna politiker verkar för mer centralstyrning, detaljreglering och kortsiktiga mål när EU:s nya energisamarbete tar form. Det skriver EU-parlamentariker Gunnar Hökmark (M).

Nu tar EU ett stort kliv framåt mot en europeisk energimarknad byggd på konkurrens, handel och gemensam försörjningstrygghet. Europaparlamentets energiutskott bekräftar de överenskommelser som träffats om energiunionens mål, förnybar energi och energieffektivitet. Genom gemensamma målsättningar och ett robust regelverk lägger vi grunden för den europeiska energiunionen.

För svensk del innebär det ett skifte i energipolitiken. Socialdemokrater och miljöpartister behöver inse att Sveriges energimarknad inte bara är Sveriges, utan del i en snabbt framväxande europeisk marknad. Svensk elproduktion exporteras i allt högre utsträckning till länder med hög efterfrågan. Den svenska kärnkraften, inte minst, har en viktig roll för Sveriges CO2-neutrala försörjningstrygghet, men också för Europas strävan att minska beroendet av fossila energikällor.

Trots det väljer den rödgröna regeringen att på hemmaplan bedriva en destruktiv politik som effektivt fasar ut stommen i svensk elproduktion och underminerar våra möjligheter att bidra till en grönare elmarknad i Baltikum och Polen. I Europaparlamentet har de under förhandlingarna drivit på för mer detaljstyrning av mål och medel, tvärt emot den svenska framgångsrika modellen baserad på en fri marknad med incitament som gynnar innovation och investeringar i klimatvänliga teknologier.

Den energiöverenskommelse som nu träffats mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna innebär en friare prisbildning, regionala samarbeten på marknadsmässig grund, investeringar i ny infrastruktur och klimatmål som säkerställer att EU tar sin del av ansvaret för att nå Parisavtalets mål. Allt detta trots - inte tack vare - socialdemokrater och miljöpartister, som agerat för ökad centralstyrning, detaljreglering, kortsiktiga investeringsincitament och deklamatoriska mål som inte bidrar till något annat än en klimatpolitik utan trovärdighet.

Det är den kortsiktiga politikens stjärnglans som varit vägledande för den rödgröna energi- och klimatpolitiken. Mål som inte baseras på vad som faktiskt kan uppnås utan som kommit till av en ständigt uppåtgående budgivning om procentsatser. Vare sig det handlar om medlemsstaternas investeringar i förnybar energi, energieffektiviserande åtgärder för byggnader, utsläppsminskningar eller det regionala samarbete som krävs för att arbeta gemensamt mot dessa mål, valde de rödgröna alltid vägen som innebar mer detaljreglering.

EU:s klimat- och energipolitik behöver bygga på långsiktighet och marknadsmässiga grunder som uppmuntrar risk, investeringar och innovation, snarare än att låsa fast politiken och marknaden i dagens teknologier genom kortsiktig regleringsiver.

För att nå EU:s 2030-mål om andelen förnybar energi behöver långsiktiga investeringar premieras framför de kortsiktiga. Detta för att möjliggöra större teknologiska framsteg även efter 2030. De rödgrönas linje om en reglerad investeringstakt utefter en rät linje frångår helt principen om att investeringar ska ske när och där de gör mest nytta och bidrar inte till annat än att underminera en hållbar och långsiktig energipolitik i hela Europa.

Vår gemensamma energiunion kan och bör inspirera de stora utsläpparländerna att följa vår väg genom att möjliggöra tillväxt och förbättrade villkor för investeringar och nya idéer. Det är en förutsättning för att vi själva ska nå våra mål, men det är också en trovärdighetsfråga gentemot länder som i dag cementerar sitt beroende av fossila energikällor i tron att det garanterar tillväxt.

 

Gunnar Hökmark (M), EU-parlamentariker