EU-toppmötet - fortsatt svårt enas i migrationsfrågorna

– Jag kan inte säga att stämningen blivit bättre än den vi haft de senaste veckorna eller månaderna.

Det sade Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel resignerat på torsdagsmorgonen angående de pågående diskussionerna om en ny migrationspolitik på det informella EU-toppmötet i Salzburg.

Stats- och regeringschefernas uppges vara under hård press att nå kompromisser, men uppges hittills inte ha lyckats med uppgiften.

Kärnfrågan gäller fortfarande hur ansvaret för asylsökande ska fördelas mellan EU:s medlemsländer. Flera länder, som Polen, Tjeckien och Ungern, rapporteras vara ovilliga att överge sitt motstånd mot att ta emot flyktingar.

Och enligt Xavier Bettel har EU:s ledare återigen börjat diskutera en provisorisk lösning som innebär att ett medlemsland – för att visa solidaritet med andra EU-länder som har ett flyktingmottagande – ska kunna betala en summa pengar, istället för att ta emot asylsökande.

– Diskussionen pågår men det är ingen bra eller den bästa lösningen, sade han och markerade sitt ogillande.

– Vi pratar om människor, inte om mattor eller gods. Om vi börjar prata om priset för en migrant så är det en skam för alla, sade Xavier Bettel.

Efter en lång diskussion på onsdagskvällen enades man dock, enligt Ekot, om att stärka samarbetet med länder i Nordafrika för att hindra migranter att ta sig över Medelhavet.

Avtal med Libyen

EU har i dag redan ett avtal med Libyen, vars kustbevakning hämtar migranter till havs och för dem tillbaka till libyska hamnar.

Samtidigt uppges det finnas oenighet kring vilka länder i Nordafrika som ska anses säkra för asylsökande, uppger Deutsche Welle.

Rådets ordförande Donald Tysk påminde i går om att man nått vissa framsteg eftersom det totala antalet migranter som kommer till EU minskat jämfört med toppåret 2015 till lägre än 100 000 hittills i år.

EU-kommissionen har också föreslagit att 10 000 nya gränsvakter ska vaka över EU:s yttre landsgränser, vilket de flesta länder exempelvis Frankrike uppges ställa sig bakom.

Medan exempelvis Nederländerna ifrågasätter varför en så stor styrka behövs, rapporteras andra, Spanien och Italien, oroa sig för att förlora nationell bestämmanderätt när det gäller respektive lands gränsbevakning.

Frankrikes president Emmanuel Macron sade också på torsdagen att man i EU hoppas att kunna slutföra reformeringen av den så kallade Dublinförordningen, som reglerar vilken medlemsstat som ska pröva en asylansökan, senast i vår före valet till Europaparlamentet.