EU-paralamentet väntas stödja en EU-budget 2021-2027 som är 190 miljarder euro större än kommissionens förslag.

EU-paralamentet väntas stödja en EU-budget 2021-2027 som är 190 miljarder euro större än kommissionens förslag.

Europaparlamentariker kräver större EU-budget

Det verkar finnas en majoritet i Europaparlamentet för en höjning av kommissionens budgetförslag. Höjningen föreslås finansieras bland annat genom beskattning av digitala bolag.

Flertalet EU-parlamentariker vill att EU:s nya flerårsbudget ska bli större än vad kommissionen har föreslagit – det framkom vid tisdagens stora budgetdebatt. Detta trots att kommissionens förslag på en budget på 13 biljoner svenska kronor redan innebär en höjning med två biljoner jämfört med idag. Samtidigt som Storbritannien lämnar EU kommer det att innebära rejäla höjningar i avgiften till EU för en del länder, såsom Sverige, som kommissionen föreslagit ska betala 15 miljarder kronor mer per år än idag. Något Sverige avvisat som allt för högt.

Enligt det förslag som parlamentet ska ta rösta om på onsdag föreslås budgeten bli ytterligare 190 miljarder euro större. En av de fyra rapportörerna, Jan Olbrycht, från konservativa och kristdemokratiska EPP, förklarade under debatten att parlamentet inte kan acceptera kommissionens budgetförslag.

– För vi tror att storleken inte möjliggör för oss att fullgöra våra uppgifter och målsättningar.

Flera parlamentariker uttryckte uppskattning över kommissionens satsningar på forskning och utveckling samt på säkerhet, gränskontroller och asylsystemet men man vill ha mer. Dels vill parlamentet se en höjning av forskningsanslaget på 36 miljarder euro samt 30 miljarder mer på regionalstöden som kommissionen vill skära i. Men den enskilt största ökningsposten, 60 miljarder euro, lägger parlamentet på bibehållen jordbruks- och fiskeribudget, även här vill kommissionen skära i utgifterna.

Enligt förslaget som parlamentet ska rösta om ska de ökade kostnaderna bekostas bland annat genom att EU inför den digitala skatt som diskuteras och som Sverige och ett antal andra länder har motsatt sig i ministerrådet. Eftersom medlemsländerna har vetorätt i beskattningsfrågor lär parlamentets nya skatt bli svår att få igenom.

Ett fåtal parlamentariker lyfte under debatten att de vill se en mindre budget än såväl kommissionen som det förslag parlamentet ska ta ställning till.

“Det handlar om att mer än fördubbla budgeten för gränskontroll, samtidigt som man vill ge EU beskattningsrätt. Det är helt fel att gå”, säger vänsterpartisten Malin Björk i ett skriftligt uttalande.

På onsdag kommer parlamentet med största sannolikhet att anta budgetutskottets förslag och därmed vara redo att påbörja förhandlingar med rådet. Men EU-ländernas finansministrar är ännu långt från att nå enighet om flerårsbudgeten och förhandlingarna kan därmed dröja till efter EU-valet i maj. Flera av parlamentarikerna tryckte under debatten på att de inte vill se ett sådant scenario utan att det är viktigt att spika budgeten snart.

– Parlamentet röstar nu och visar på sin enighet. Vi är väl förberedda och jag tycker det är mycket beklagligt att medlemsländerna inte gjort några betydande framsteg för att enas om en gemensam ståndpunkt, sade Jean Arthuis från liberala Alde under debatten.