Italiens finansminister Giovanni Tria skrev i ett brev till kommissionen att Italiens regering håller fast vid prioriteringen att öka tillväxten.

Italiens finansminister Giovanni Tria skrev i ett brev till kommissionen att Italiens regering håller fast vid prioriteringen att öka tillväxten.

Bild: EU

Italien håller fast vid budgetplan

Den italienska regeringen håller fast vid det planerade underskottet och gör bara mindre ändringar av sin budgetplan. Trots att kommissionen flaggat för möjliga sanktioner.

Efter att Italiens budgetförslag väckt kritik bland de övriga euroländerna hade landets regering på sig fram till tisdag för att skicka in en reviderad budgetplan för 2019 till EU-kommissionen. Men det nya förslaget från den italienska regeringen, bestående av populistpartierna Femstjärnerörelsen och Lega, innehåller inga större förändringar. Framförallt håller Italien fast vid sina satsningar på ökade statliga utgifter i form av det de kallar för en medborgarlön för landets fattigaste, kombinerat med skattesänkningar.

I ett brev som Italiens finansminister Giovanni Tria skickade i natt till kommissionen tillsammans med budgeten skriver han att det för Italien ”fortsätter att vara en prioritet att öka tillväxten”. Något som regeringen tidigare förklarat att man tror att de planerade satsningarna kan bidra till och man håller därför fast vid att planerna kommer att leda till en tillväxt på 1,5 procent, trots att IMF igår offentliggjorde att man tror på en tillväxt på 1 procent för Italien under nästa år.

En nyhet i den reviderade budgeten är att regeringen nu föreslår en privatisering av en del statligt ägda byggnader för att finansiera sina satsningar. Regeringen försäkrar också att budgetunderskottet inte kommer att överstiga 2,4 procent och att mekanismer kommer att inrättas för att bevaka detta.

Det som EU-kommissionen och euroländernas ministrar tidigare uttryckt missnöje över med den italienska budgetförslaget är det planerade budgetunderskottet och att Italien därmed inte ser ut att sänka sin redan höga statsskuld, som ligger på drygt 130 procent av bruttonationalprodukten, BNP, och därmed är näst högst i EU, efter Greklands.

När EU-kommissionen i oktober krävde av den italienska regeringen att revidera sin budget var det första gången någonsin som kommissionen begär detta av ett medlemsland. Eurokommissionären Valdis Dombrovskis förklarade då att det kom sig av att ”Italien i och med sin budgetplan gör en större avvikelse från kraven i stabilitets- och tillväxtpakten”.

Enligt denna får EU:s medlemsländer ha en statsskuld på högst 60 procent. Många länder bryter dock mot denna regel och Italien har legat högt över gränsen i många år. Kommissionen har förklarat att man reagerar så starkt nu med att Italien sedan tidigare åtagit sig att dra ner på statsskulden men med det presenterade budgetförslaget inte skulle kunna göra det.

– Om länder är i en period av tillväxt, och i EU är vi nu inne på sjätte året av ekonomisk tillväxt, behöver länder minska sin statsskuld, sade Valdis Dombrovskis i förra veckan.

EU-kommissionen håller på en rapport om Italiens ekonomi som ska ligga till grund för att ta ställning till om det kan vara nödvändigt att för första gången dra igång ett så kallat förfarande vid alltför stora underskott, för att straffa ett medlemsland. Tillsammans med den reviderade budgeten har kommissionen också fått den information som man bett italienska myndigheter om för att kunna ta ställning till om ett sådant förfarande är nödvändigt. En sådan procedur kan i sin förlängning leda till att Italien tvingas betala böter på mellan 0,2 och 0,5 procent av sin BNP.

EU-kommissionen har i dag, onsdag, inte velat uttala sig om Italiens reviderade budget utan hänvisat till att de kommer med ett utlåtande om alla medlemsländernas budgetplaner på onsdag nästa vecka.