Öppenheten kring svensk partiernas finanser måste öka, anser OSSE som granskat svenska valet 2018. Arkivbild.

Öppenheten kring svensk partiernas finanser måste öka, anser OSSE som granskat svenska valet 2018. Arkivbild.

Bild: Edaen

Sverige kritiseras för bristande öppenhet med partipengar

Samarbetsorganisationen OSSE kritiserar i en rapport efter valet att svenska partier inte redovisar tillgångar, skulder och utgifter. Men Konstitutionsutskottets ordförande Hans Ekström (S) tycker att det är för tidigt att ändra dagens regler.

I en färsk granskningsrapport från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, kritiseras Sverige på sex punkter när det gäller sättet att utföra valet den 9 september 2018.

OSSE:s valexperter anser bland annat att öppenheten kring partiernas finansiering måste förbättras. Ny lagstiftning från 2018 innebär visserligen en förstärkning av svenskarna insyn eftersom partierna nu måste rapportera bidrag och donationer till Kammarkollegiet.

Men OSSE noterar att partierna varken behöver redovisa vilka utgifter, tillgångar eller skulder de har. ”Därmed är möjligheterna för allmänheten att granska den politiska finansieringen begränsad och inte i linje med god praxis och rekommendationerna från Europarådets antikorruptionsgrupp”, lyder texten i rapporten.

OSSE anser också att Sverige ska överväga att reglera inblandning av en tredje aktör som exempelvis via stora donationer bidrar till ett partis valkampanj. Detta i syfte att skapa större öppenheten kring varifrån medlen kommer. Som exempel nämner man att Landsorganisationen, LO, bidrog till Socialdemokraternas annonser med 30 miljoner kronor till PR, utöver partibidrag.

Dessutom bör även finansieringen av enskilda kandidaters personkampanjer redovisas öppet och i linje med internationella rekommendationer, anser OSSE.

"Måste få sätta sig"

Men Hans Ekström (S) ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, tycker att den nuvarande, nya lagstiftningen måste få sätta sig, ”innan man lagar och lappar på den”.

– Vi hade nyligen en utredning om partifinansiering och partierna tyckte olika. Mitt parti ville skärpa mer. Men jag tycker att vi fann en lösning som inte blev för administrativt tung, säger han och tillägger:

– De största riskerna i påverkan ligger inte i de direkta partistöden, utan när Timbro, LRF,  och andra kör politiska valkampanjer men i egen regi. Där finns det ingen insyn alls kring varifrån pengarna kommer, säger Ekström.

Men har inte OSSE en poäng i att det kan vara viktigt att få insyn i exempelvis skulder och utgifter?

– Jag kan se att det ur ett internationellt perspektiv har poänger i en del länder, men jag har svårt att se att svenska partier skulle ha den typen av problem. Snarare har en del partier betydande förmögenheter, säger han.

Samarbetsorganisationen OSSE påpekar också att den svenska valhemligheten inskränks av att stånd med valsedlar är uppsatta i röstningslokalerna så att andra väljare och personal lätt kan se vilka sedlar en person plockar med sig. Framöver, rekommenderar man, att de göms bakom skynken eller skärmar.

Det kommer nu också att ske i samband med valet till Europaparlamentet den 26 maj nästa år, meddelar Valmyndigheten på torsdagen.

OSSE-experterna noterar också att partier rapporterat problem med att deras valsedlar saknats, i första hand har Sverigedemokraterna haft klagomål.