En satellit i det europeiska positioneringssystemet Galileo sköts i somras upp från franska Guyana.

En satellit i det europeiska positioneringssystemet Galileo sköts i somras upp från franska Guyana.

Bild: ESA

Pengabrist bromsar Europas rymdindustri

Den europeiska rymdsektorn lider brist på finansiering, något som försvårar för företag att växa i den internationella konkurrensen. Mer pengar till rymdsatsningar kan dock vara i sikte.

Den globala rymdmarknaden omsatte 2017 runt 309 miljarder euro. Historiskt har Europa legat i täten och sprungit före andra länder och gjort massiva satsningar på rymdinfrastruktur – som på satellitprogrammen Copernicus och Galileo. Men konkurrensen från USA och nykomlingen Kina och Ryssland, vilka massivt uppges investerar i rymdteknik, hårdnar.

Europa riskerar att missa nästa våg av rymdutveckling på grund av brist på finansiering och investeringar, enligt en ny rapport från EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken, EIB.

– Tillgång till finansiering kvarstår som ett större hinder när det gäller att släppa loss potentialen bland europeiska rymdentreprenörer inom och utanför Europa, kommenterade den ansvariga kommissionären Elżbieta Bieńkowska nyligen.

2019 - ett ödesår

2019 kan därför bli ett ödesår för EU:s rymdpolitik, eftersom man bland annat ska spika flerårsbudgeten för åren 2021-2027. Dessutom ska Storbritannien lämna EU - och exakt vad det innebär är inte klart i alla avseenden, enligt en studie från Europaparlamentets industriutskott.

För att lindra penningbristen har kommissionen nu bland annat avsatt extra medel till rymdbranschen i flerårsbudgeten, uppger Bieńkowska.

Hon hoppas nu att EU:s kommande rymdprogram, tillsammans med forsknings- och investerinsprogramen Horisont Europa och InvestEU, ska bana väg för nya finansieringsinstrument för rymdbolag i Europa.

Den svenske politikern Jakop Dalunde (MP) sitter i EU-parlamentets industriutskott som jobbar med rymdfrågor. Hur vill han lösa finansieringskrisen?

– Vi hoppas att den kommande flerårsbudgeten ska lösa bristen på medel. Bland annat kan investeringsprogrammet InvestEU fungera som en hävstång för privat kapital, och forsknings- och innovationsprogrammet Horisont kan bidra att det kommer att finnas rymdprogram och bättre förutsättningar för rymdpolitik, säger han till Europaportalen.

Dalunde uppger att Europaparlamentet i förhandlingarna om EU:s flerårssbudget föreslår att Horisont får en budget på 120 miljarder euro för 2021-2027. Det är 22 miljarder mer än vad kommissionen föreslår.

– Vi vill att man ser till att bidra till en rymdforskning som löser viktiga utmaningar som klimatfrågan, satellitfrågor, som övervakar väderfenomen, ochnaturkatastrofer, säger Dalunde.

Kritisk till rymdstyrka

EU-kommissionär Elżbieta Bieńkowskas har föreslagit att sätta upp en egen europeisk militär rymdstyrka, vilket Dalunde inte ger mycket för.

– Vi är både mot att militarisera EU:s budget liksom rymden, uppger han.

Kommissionären uppgav på en presskonferens nyligen att EU borde överväga att sätta upp en egen rymdstyrka, eftersom flera medlemsstater redan är i stöpsleven med att utvidga sina försvarsdoktriner till rymden.