Ilmar Reepalu (S) är svensk gruppledare i EU:s regionkommitté.

Ilmar Reepalu (S) är svensk gruppledare i EU:s regionkommitté.

Bild: Monica Kleja

Veteranen Ilmar Reepalu: Vi måste stå upp för demokratin

Europas regioner har en tydlig roll när det gäller att motstå antidemokratiska krafter och nationalism framöver. Det menar Ilmar Reepalu (S), svensk gruppledare i EU:s regionkommitté.

EU:s regiontoppmöte pågår för andra och sista dagen i Bukarest och Ilmar Reepalu, 75 år, är en av de svenska regionalpolitikerna på plats. När man frågar honom vad EU:s regionpolitik inneburit ur ett historisk perspektiv nämner han genast Öresundsregionen, som vuxit  fram med hjälp av EU-pengar och sedan fått bilda modell för unionens regionpolitik.

– För mig blev EU en hävstång för Malmö, som ju var i en svår situation på 90-talet. När jag blev vald till kommunstyrelsens ordförande hade vi  den svenska omröstningen om EU-medlemskapet 1994 och det blev ett ja. Samma år tog vi beslutet att bygga Öresundsbron. De här båda sakerna blev för mig jätteviktigt, säger han till Europaportalen.

Bron sågs inte med blida ögon av miljövänner. Den politiska utmaningen blev enligt Reepalu att få opinionen att ”svänga från miljökatastrof till framgångssaga”, och kommunens taktik blev att fokusera på utbyggd järnvägstrafik snarare än på ökad biltrafik.

– Regionen var en del av Nordens befolkningstätaste områden, och vi tänkte att nu ska vi väva samman denna. Och det här är ju vad EU handlar om, att se till att nationsgränserna inte är ett  hinder utan se till att man kan arbeta tvärs över gränserna, säger han och beskriver hur politiker som Allan Larsson och Göran Persson och Poul Nyrup Rasmussen tillsammans enades om att minska arbetslöshet och skapa sysselsättning och framtidstro i Öresundsregionen.

I dag har bilden av EU-samarbetet fått sig en rejäl törn. Med gnissel och kritik mot förskjutningen av nationellt självbestämmande mot mer överstatlighet i EU och på grund av  en stor migrationskris, beskriver han.

– Till följd av den stora migrationen, som blev akut år 2015 och då vi [Sverige] satte in de här gränshindren, har hela idén med Europa flyttats tillbaka. Backlashen har blivit oerhört stark.

Europatanken har påverkats negativt, vilket utnyttjas av populister i flera medlemsländer.

En succé

Men för många svenska glesbygdsregioner har nya asylsökande i stället blivit en succé, och ett viktigt och positivt tillskott och gett en befolkningsökning som räddat service och skolor, något som ofta glöms i debatten, uppger Reepalu.

Nu gäller det anser han att hålla ”kungstankarna” om vilka EU:s grundläggande värden är levande – och i likhet med den kommande deklarationen för regiontoppmötet, som publiceras i dag fredag,  ha fokus på demokrati, frihetliga rättigheter, solidaritet och rättsstatens principer.

– Nationalismen har inte en regional nivå, den ligger oftast uppe på nationalstatsnivå. Samtalstonen i regionkommittén är väsensskild från den i Europaparlamentet där det kan bli debatt mellan greker och tyskar, där man gallskriker på varandra och det råder hård konflikt. En sådan ton finns inte i regionkommittén, där förstår vi varandra. Och det är ett exempel på att det är viktigt att vara nära medborgarna.  

– I regionkommittén arbetar vi mycket med fondmedel till infrastruktur och ibland med medel till sociala investeringar och integration. De är jätteviktiga för sammanhållningen, betonar Ilmar Reepalu.

Men på grund av problemen i Ungern och Polen ifråga om domstolarnas oberoende och pressfriheten, planerar EU att villkora regionsstöden. Fondmedel kan om beslutet tas av EU:s lagstiftare dras in om  EU-fördragen inte följs.

– I regionkommittén för vi nu en diskussion om att det är orimligt att regionerna ska drabbas på grund av att nationalstater som Polen beter sig på det här sättet. För att vi ska  kunna göra något åt detta måste regionerna i Polen bli påtryckare mot nationalstaten, anser Ilmar Reepalu, som suttit tolv år i EU:s regionkommité.