Charlie Weimers är Sverigedemokraternas tredje namn på EU-vallistan.

Charlie Weimers är Sverigedemokraternas tredje namn på EU-vallistan.

Bild: Natacha López

Charlie Weimers (SD): Migrationen är en ödesfråga

EU-KANDIDAT 2019 | Att minska migrationen till EU – det var frågan som fick Charlie Weimers att lämna Kristdemokraterna för Sverigedemokraterna. Men också en önskan att rulla tillbaka makt till Sverige och stoppa höjningen av Sveriges avgift till EU.

Tre dagar innan riksdagsvalet i september kom beskedet som en kalldusch för Kristdemokraterna – stabschefen för EU-parlamentarikern Lars Adaktusson lämnade partiet för att gå över till Sverigedemokraterna. Det utlöste många hårda ord från kristdemokrater mot Charlie Weimers.

– De känslorna som de gav uttryck för då har svalnat något men det är klart att det kommer ta tid att hitta tillbaka till en hyfsat normal relation till de människor som stod mig nära i KD.

Charlie Weimers är noga med att poängtera att hans beslut var politiskt motiverat, tvärtom vad en del kristdemokrater har hävdat.

– Att jag idag är Sverigedemokrat beror på att jag tycker att migrationsfrågan är en ödesfråga för Sverige och Europa. För att kunna ha sammanhållning så måste vi hitta sätt att kunna välkomna människor in i samhällsgemenskapen. Med en ohållbart hög invandringsvolym klarar inte Europa av det. Då ser vi splittring och radikalisering.

Charlie Weimers tror också att Sverigedemokraterna är det enda svenska parti som kan leverera den reform av EU som han vill se.

– Det har alltför länge rått ett maktmonopol i Bryssel bestående av Socialdemokrater och borgerliga som har haft ett enda mål nämligen en fullfjädrad EU-superstat. Jag vill vara med och utmana det maktmonopolet för att kunna både stoppa de förslag som finns på ytterligare federalisering, som den sociala pelare, EU-armén, EU-skatt, men också rulla tillbaka EU:s makt inom ett antal områden.

Inom vilka områden?

– EU:s inflytande bör generellt minimeras i frågor som inte har med den inre marknaden eller säkerhet att göra.

Vill sänka EU-budget

Sverigedemokraterna går också till val på att den svenska avgiften till EU inte ska höjas och att EU:s budget generellt ska hållas nere. Charlie Weimers säger att det bara kommer att uppnås om den partigrupp som Sverigedemokraterna tillhör i EU-parlamentet, ECR, växer.

– Förslaget har lagts av en kommission bestående av borgerliga och socialdemokrater. De här två grupperna har kontrollerat händelserna i Bryssel de senaste 35 åren och om inte min grupp blir så pass stor att vi kan ställa krav på de här grupperna i en förhandling så kommer det att bli fortsatta förslag från kommissionen om höjda avgifter.

Vår tids viktigaste EU-fråga är enligt Charlie Weimers migrationen. Detta trots att migrationen till EU minskat rejält sedan rekordåret 2015 då över en 1,2 miljoner asylsökande kom till EU. 2018 var siffran nere på drygt 580 000.

Men enligt Weimers beror nedgången inte på någon långsiktig lösning.

– Det bygger på ett avtal med Turkiet som Erdogan har hotat med att säga upp flera gånger. Jag tror att säkrandet av den yttre gränsen är en avgörande fråga för EU för utan en säkrad yttre gräns så kan vi inte ha öppna inre gränser i Schengen heller – då ser vi behovet av gränskontroller i Sverige.

”SD har gjort bra jobb i EU-parlamentet”

Sverigedemokraterna kom för första gången in i Europaparlamentet 2014 med två parlamentariker. Charlie Weimers säger att han tycker att de har gjort ett bra jobb.

Vad har SD åstadkommit på området som du tycker är viktigast – migrationen?

– Bland socialister och liberaler så har SD inte fått igenom sin linje hittills men med ett gott valresultat för oss, och för [partigruppen] ECR så skulle det kunna förändras för vi har ju sett att EPP [konservativa gruppen där M och KD sitter] har närmat sig vårt synsätt på migration, så min förhoppning är att vi kommer att se ändring på det här i nästa mandatperiod.

EU har sedan några år tillbaka strandat i förhandlingarna om migrationspolitiken då regeringarna inte lyckats komma överens. EU-kommissionen och parlamentet har föreslagit en omfördelning av asylsökande så att de istället för att tvingas söka asyl i det första land de anländer till ska kunna skickas vidare till ett annat EU-land.

Charlie Weimers är nöjd med att man inte har kommit överens på denna punkt.

– Tvingande kvoter som man har velat se är ju de facto att flytta mer makt till Bryssel.

Istället tycker Weimers att Europa måste följa den australiensiska modellen, det vill säga att båtar med migranter som kommer över Medelhavet ska stoppas och skickas till ”tredjeland”, länder som EU skaffar avtal med, för att asylansökningarna till Europa ska hanteras där.

Sedan 2017 har EU ett omstritt samarbete med Libyen, som har fått ansvar för att hindra att migranter tar sig till Europa över Medelhavet men som anklagats av åtskilliga människorättsorganisationer för att placera migranter i inhumana läger. Visar inte det på risken med att överlåta ansvaret för att ha hand om migranter till tredjeländer?

Charlie Weimers menar att EU-medel ska omdistribueras från att gå till asylmottagande i Europa till FN:s flyktingorgan UNHCR samt att EU ska utvärderar standarden i flyktinglägren.

– Sådana avtal måste ju omgärdas med skyddsmekanismer så att EU övervakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter i lägren. Man skulle kunna tänka sig ett system där FN övervakar lägren till exempel.

Vill sitta i utrikesutskott

Trots engagemanget i migrationsfrågan är det inte i det EU-utskott som har hand om frågorna som Charlie Weimers i första hand  tänkt sitta i utan han ämnar fortsätta jobba med utrikespolitik. Frågor som han arbetade med som stabschef för Lars Adaktusson.

– Vi har länder som finansierar islamisk extremism i Europa – vi måste sätta press på dem – jag tänker på Qatar, Saudiarabien och andra. Jag ser även att vi måste följa utvecklingen i Ryssland noga och ha en enad europeisk front med fortsatta sanktioner mot Ryssland.

EU-parlamentet har dock inte en lagstiftande roll vad gäller EU:s utrikespolitik utan den bestäms av EU:s medlemsländers regeringar. Charlie Weimers menar att Europaparlamentets ställningstagande i utrikesfrågor ändå har en viktig opinionsbildande roll.

– Vi vet sedan tidigare att rådet tittar på vad EU-parlamentet säger och att det finns en klar möjlighet att påverka genom utrikesutskottet.