Vindkraftverk utanför Danmark. (Arkivbild)

Vindkraftverk utanför Danmark. (Arkivbild)

Bild: CGP Grey

Stolt EU-kommissionär: Energiunionen har blivit verklighet

EU-kommissionen har på fyra år förverkligat energiunionen. Det uppger man i en lägesrapport. Omvandlingen till en ekonomi baserad på grön energi sägs vara på god väg, men samtidigt stiger den totala energikonsumtionen.

EU-kommissionen tog 2015 initiativ till att samla EU:s energi- och klimatpolitik i den så kallade energiunionen.

I veckan meddelade EU-kommissionens vice ordförande, slovaken Maroš Šefčovič, som ansvarat för strategin, att energiunionen nu kommit på plats.

EU berömmer sig om att ha infört en rad nya regelverk som kan trygga elförsöjrningen, man har minskat energiberoendet, bland annat ifråga om gasleveranser, och andelen förnybar energi har ökat.

– Jag är väldigt stolt, energiunionen har blivit verklighet, sade Maroš Šefčovič på en presskonferens i Bryssel, samtidigt som kommissionen presenterade sin fjärde rapport kring läget.

Trygg elförsörjning

Kommissionen uppger där att alla EU-hushåll nu kan erbjudas ”säker, konkurrenskraftig och hållbar energi”, något som blivit möjligt via satsningar på integrerade elmarknader, smarta elnät och annan infrastruktur.

– Sedan vi startade detta 2015 har vi kickstartat en långtgående förvandling och samtidigt en modernisering av våra ekonomier. Jag brukar säga att det är den djupaste förändringen sedan den andra industriella revolutionen eftersom det handlar om att decentralisera och minska kolanvändningen i vår energiproduktion och konsumtion, sade Maroš Šefčovič tidigare i veckan.

Enligt rapporten kommer EU-länderna troligen att kunna uppnå det man lovat i Parisavtalet. Man uppges redan nu vara på god väg att nå 2020-målen och att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent i förhållande till nivåerna 1990. Utsläppen rapporteras ha sjunkit inom alla ekonomiska sektorer, utom på transportsidan.

Samtidigt kan unionen få svårt att nå 2020-målet när det gäller energibesparingar. De senaste analyserna visar att trots att den totala energikonsumtionen minskade åren 2007-2014, har den på senare år börjat öka igen.

Det senare förklarar kommissionen beror på kallare väder under åren 2015 och 2016, men också på ökad ekonomisk aktivitet och generellt låga oljepriser. För att komma till rätta med konsumtionsökningen har nu en särskild insatsgrupp tillsatts.

Osäkert om man når målen

En annan slutsats är att andelen förnyelsebar energi har ökat. 2017 uppgick den till i genomsnitt 17,5 procent i medlemsländerna. Utbyggnaden av förnyelsebar el och energi uppges ha gynnas av att medlemsländerna i ökande grad bidrar med gröna el-subventioner.

För elva medlemsländer råder det dock osäkerhet om de –  med nuvarande utbyggnadsplaner – kommer att nå sina nationella mål till 2020 utan att behöva köpa förnybar el utifrån – och sju andra länder uppges kunna komma att missa sina mål. Enligt kommissionen utgörs de av: Österrike, Tyskland, Spanien Lettland, Rumänien och Slovakien.  

Samtidigt ökar handeln över nationsgränserna på de europeiska energimarknaderna, dock inte tillräckligt, anser kommissionen.

Och även om Maroš Šefčovič i veckan kunde rapportera framgångar för energiunionen – och att viktiga ramverk är på plats – återstår tre utmaningar, berättade han på presskonferensen.

För det första har medlemsländerna tagit fram preliminära nationella energi- och klimatplaner, som kommissionen nu granskar. De behöver framöver, enligt Maroš Šefčovič, praktiskt genomföras och införas i lagstiftningarna.

För det andra måste EU fortsätta ansträngningarna att vara ledande när det gäller energiteknikutvecklingen globalt, inte minst ifråga om batterilagring av grön el, något som kopplas till att man vill se en ökning av elfordon på transportsidan.

– Jag tror att vi med den europeiska batterialliansen stipulerat ett exempel på industripolitiken inför 21:a århundradet. Vi vill vara ledande när det gäller gröna batterier och åstadkomma det lägsta kolavtrycket, sade Šefčovič.

Den tredje utmaningen handlar om att man i EU anser att klimatåtgärder ska vara kopplade till social rättvisa. Därför får nu bland annat 18 kolgruveregioner omställningsstöd, i samband med att kolutvinningen planeras att upphöra.

– Ingen får lämnas efter, inga sektorer, inga arbetare och inga konsumenter —  i annat fall tror jag att populism och extremism, som kanaliseras av missnöje, kommer att frodas, påpekar Maroš Šefčovič.