Europeiska rådets ordförande Donald Tusk var en av de europeiska ledare som var populär bland folkmassorna i rumänska Sibiu på torsdagen.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk var en av de europeiska ledare som var populär bland folkmassorna i rumänska Sibiu på torsdagen.

Bild: EU

Efter toppmötet: Dragkampen om EU:s toppositioner är igång

EU:s stats- och regeringschefer antog på torsdagen en rad vagt formulerade principer inför fortsatta diskussioner om framtidens EU. Men toppmötet i Sibiu blev också ett avstamp för valet av topposterna inom unionen – en fråga där oenigheten om processen är stor.

EU-ledarna togs emot i den transsylvanska staden Sibiu av rumäner som stod vid avspärrningar och väntade på att få en skymt av och kanske skaka hand med EU-ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron eller Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Det informella toppmötets syfte var att påbörja diskussionen om hur EU:s strategiska agenda för åren 2019–2024 ska se ut. Den väntas sedan slås fast vid nästa formella toppmöte i juni. Och det gick snabbt för ledarna att enas om en mötesdeklaration med allmänt hållna ordalydelser om att ”föra unionen närmare våra medborgare” och om löften om att EU:s medlemsländer ska ”stå enade, vad som än händer”, samt ”värna om vårt sätt att leva, demokratin och rättsstatsprincipen”.

– Det kanske viktigaste är att vi vill ha en bättre, mer genomskinlig och interaktiv kommunikation med de europeiska medborgarna, sade Klaus Iohannis, president i ordförandelandet Rumänien efter mötet.

Debatt om spitzenkandidatsystemet

Men framtidsmötet, som ursprungligen var tänkt att äga rum efter Storbritanniens utträde, blev också ett avstamp för processen att välja nya personer till de viktigaste posterna inom EU, såsom chefen för Europeiska centralbanken, EU:s utrikeschef och Europeiska rådets ordförande. Frågorna till EU-ledarna utanför mötet kretsade kring vem som ska bli nästa ordförande för EU-kommissionen.

Flera tog chansen att kritisera det så kallade spitzenkandidatsystemet som EU-parlamentet håller fast vid. Enligt den ska kandidaten för den partigrupp som blir störst i EU-valet bli kommissionsordförande. Detta för att göra valet av ordförande mer demokratiskt, då Europas medborgare röstat fram denna. Men flera EU-ledare ifrågasätter om det verkligen är fallet.

Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel sade på väg in till mötet att de europeiska väljarna inte ens känner till de europeiska partigruppernas ”spitzenkandidater”.

– Journalister och vi pratar om spitzenkandidat. Fråga mina väljare. De har ingen aning om vem spitzenkandidaten är för något parti.

Löfven: spitzenkandidatsystemet är ett faktum

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) menade å sin sida att det är nödvändigt för EU-ledarna att förhålla sig till det spitzenkandidatsystem som EU-parlamentet vidhåller och att det därmed kommer att stå mellan den konservativa partigruppen, EPP:s kandidat – Manfred Weber – och Socialdemokratiska gruppens kandidat – Frans Timmermans.

– Det där är ett faktum. Det har partigrupperna i EU-parlamentet redan slagit fast att de kommer inte att acceptera någon som inte varit spitzenkandidat. Då har vi att förhålla oss till det.

Hans närmaste man i EU-frågor, EU-minister Hans Dahlgren, sade dock igår att han ställer sig tveksam till hela upplägget.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kallade efter mötet till ett nytt extrainsatt toppmöte den 28 maj, två dagar efter EU-valet, för att inleda processen med att välja nya personer till EU:s viktigaste poster. Tusk var tydlig med att tillsättningarna kommer att göras i ett paket där man tar hänvisning till geografisk spridning men även könsfördelning och politisk balans.

Tusk slog också fast att han vill se att beslut fattas snabbt, även om det innebär att alla medlemsstater inte är eniga.

– Jag kommer inte dra mig för att lägga fram dessa beslut för omröstning om konsensus visar sig svår att uppnå. Målet är enkelt: vi behöver effektiva institutioner och därför behövs snabba beslut.