EU-beslut svåra att granska

Europaportalens researcher Olle Johansson har under några månader kartlagt alla viktiga slutomröstningar som skett sedan förra EU-valet 2014 till december i fjol. Men arbetet har långtifrån varit lätt.

– Jag fattar inte hur en medborgare enkelt ska kunna ta reda på hur politikerna röstat, det är ju nästan omöjligt, säger Johansson.

Olle Johansson menar att arbetet med att stifta nya lagar tillhör EU:s kärnverksamhet och att det därmed borde vara mer tillgängligt och användarvänligt för allmänheten och media.

Lagar, resolutioner och omröstningsresultat finns utspridda på minst tre olika sajter som tillhör Europaparlamentet, ministerrådet och EU:s officiella dokumentsida EUR-Lex och beteckningarna för samma akter och dateringsmetoder är inte alltid enhetliga.

– Det är slående att det finns olika databaser för varje instans. Det är krångligt att jämföra dem. Det är inte speciellt överblickbart, säger han.

Vid ett dussintal tillfällen har ministerrådet lagt upp omröstningsresultat i sina databaser på nätet först efter att Europaportalen påpekat för dem att de saknats.

Liknande fenomen uppstod när Europaportalen granskade protokollen från svenska riksdagens EU-nämnd där uppgifter saknades och lades upp efteråt.

För att få reda på hur medlemsländerna röstade i en viss lagstiftningsfråga och jämföra det resultatet med hur EU-parlamentarikerna röstade i samma fråga, krävs många intrikata steg på sajterna. Omröstningsprotokollen från EU-parlamentet är svårnavigerade där två olika omröstningar kan ha samma namn och därmed göra det än mer komplicerat att se hur de folkvalda politikerna röstat.

Europaportalen söker ansvariga tjänstemän på ministerrådet och EU-parlamentet för kommentarer.

I går tisdag publicerades en artikel om omröstningarna i ministerrådet som visade att medlemsländerna är överens om den mesta nya EU-lagstiftningen. Senare i veckan sätter Europaportalen fokus på hur svenska EU-parlamentariker röstat.