Unik kartläggning: Sverige mot Sverige i EU-politiken

På hösten 2012 gjorde dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ett argt utspel mot de svenska EU-parlamentarikerna som röstat annorlunda i EU-parlamentet än deras partier hemma i riksdagen i samma fråga – EU:s långtidsbudget. Han kritiserade parlamentariker från bland annat Socialdemokraterna och Liberalerna för att driva två olika linjer.

– Jag tycker det är viktigt att partierna håller ihop sina budskap, att man har samma politik i Europa och de gemensamma institutionerna som företrädare hemma i Sverige. Det blir förvirrande när de representerar partier som i riksdagen och EU-nämnden företräder en helt annan uppfattning, sade Fredrik Reinfeldt.

Även tidigare finansminister Anders Borg (M) och utbildningsminister Jan Björklund (L) torgförde samma inställning att politikerna skulle driva samma politik oavsett församling.

Europaportalen har nu i en helt unik kartläggning jämfört hur de nuvarande regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstat i dels EU-parlamentet, dels i egenskap av Sveriges röst i ministerrådet.

Under perioden juli 2014 till december 2018 har EU:s två lagstiftare – EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar i ministerrådet – enats om 330 nya lagar och rättsakter.

Man har lagstiftat om samma lagar men trots det har socialdemokrater och miljöpartister i regeringen och EU-parlamentet röstat olika. I Socialdemokraternas fall rör det sig om ett tiotal fall medan Miljöpartiet har drivit olika politik i ett drygt fyrtiotal omröstningar.

Den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Jytte Guteland menar att det beror på det parlamentariska läget i Sverige där Socialdemokraterna dels ingår i en regeringskoalition med Miljöpartiet, dels regerar utan majoritet i riksdagen.

– De får göra kompromisser med koalitionspartiet och 60 procent av ledamöterna i riksdagen är höger. Så därför kommer det att finnas situationer där vi kommer till olika slutsatser, säger Guteland som även lyfter fram att S-parlamentarikerna måste kompromissa.

Guteland vill inte heller att EU-parlamentarikerna ska uppfattas som ”röstboskap” och att det faktiskt kan vara en fördel att de i vissa frågor kan driva en egen linje.

– Även om en regering skulle bli kringskuren av ett svagt mandat i riksdagen eller av att man är i koalition med andra så kommer jag att hålla det jag lovat i Europaparlamentet.

Ett konkret exempel som Jytte Guteland lyfter fram är när regeringen ställde sig bakom att EU inrättar ett verktyg för att bidra till stabilitet och fred som innebär att militära aktörer kan få ta del av bidrag som är till för utveckling och säkerhet i länder utanför EU. Men Jytte Guteland vände sig emot att det skulle utformas med pengar som var avsatta till bistånd.

– Det tyckte jag hade att göra med mänskliga rättigheter och att se till att värna det arbete som EU kan göra när det gäller fred och utveckling utifrån biståndspengar och inte utifrån att bygga upp säkerhetspolitik. Så det var viktigt för mig att inte rösta som majoriteten i rådet.

Även Miljöpartiets partisekreterare Märta Stenevi menar att det är naturligt att partiets representanter kan rösta olika i olika instanser i och med att man tvingas samarbeta med andra partier. Eftersom koalitionerna skiljer sig åt kommer man att landa i olika beslut.

– Det handlar i grund och botten om att man faktiskt vill genomföra sin politik. Hade vi varit en klubb för bara tyckande hade det sett annorlunda ut, då hade vi varit mer stringenta i alla lägen.

Hon menar även att EU-parlamentariker generellt är mer självständiga än riksdagspolitiker.

– Det gäller inte bara våra EU-parlamentariker utan det ser man också i andra partier. Även partier som i riksdagen aldrig någonsin skulle låta en riksdagsledamot rösta utanför gruppen.

Hur ska väljarna förstå att ett parti röstar olika i samma frågor?

– Det finns en tendens att fördumma väljare men jag tror de förstår att sitter man i en konstellation så förhandlar man i den. Det jag tror att våra väljare är trygga med är att de ser att vi driver vår gröna politik i alla politiska nivåer, säger Märta Stenevi.

Guteland menar å sin sida att sett till alla olika tusentals ändringsförslag så röstar Socialdemokraterna lika i lejonparten.

– Men det finns några tillfällen då man röstar olika och då får man se att jag har mitt personliga mandat, säger Jytte Guteland.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna står inte ut när det gäller att rösta olika i EU-parlamentet och i regeringsställning som ministerrådet. Mellan 2009 och 2012 röstade Moderaterna i EU-parlamentet i strid med den Moderatledda regeringen vid tio tillfällen, enligt en studie.

Reinfeldt vände i frågan

Ett halvår efter sitt utspel mot EU-parlamentarikerna tonade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt ned kritiken då det gällde en liknande situation men där moderata parlamentariker haft en annan linje när det gällde synen på utsläppsrätter.

– Jag har inte för mitt parti eller något annat i denna EU-nämnd föreställt mig att vi totalstyr våra Europaparlamentariker. I grunden får naturligtvis de Europaparlamentariker som företräder moderaterna presentera sin syn, sade Reinfeldt.

Svenska EU-parlamentariker röstar oftast ja

Europaportalens kartläggning visar även att de svenska EU-parlamentarikerna i en majoritet av de drygt 1 100 viktiga slutomröstningarna i EU-parlamentet röstar ja. Den svenska parlamentariker som i sådana omröstningar tryckt oftast på ja-knappen är socialdemokraten Olle Ludvigsson som även är den ledamot som haft högst närvaro vilket är en del av förklaringen. Alla svenska EU-parlamentariker har oftare röstat ja än nej förutom Sverigedemokraternas Kristina Winberg och Peter Lundgren.

73 frågor där alla svenskar röstade lika

I sammanställningen framgår det att de svenska EU-parlamentarikerna varit helt eniga – där alla närvarande antingen röstat ja eller nej i en fråga – vid 73 tillfällen. 71 gånger har alla närvarande ledamöter röstat ja och två gånger röstade alla nej.

Mest resolutioner

En klar majoritet av det som EU-parlamentarikerna tagit ställning till under mätperioden är resolutioner där församlingen uttrycker en icke-bindande åsikt i någon fråga som utrikespolitik där parlamentet inte har någon formell makt. Över 900 sådana resolutioner har tagits under de granskade åren. Tillsammans med ministerrådet har parlamentet lagstiftat 330 nya EU-lagar, i en del av dem – 27 – har parlamentet bara varit rådgivande medan man i 14 fall haft till uppgift att antingen fälla eller godkänna en ny lag.

Tidigare i veckan publicerade Europaportalen en genomgång av hur Sverige och andra EU-länder röstat i ministerrådet. Undersökningen visade att det rådde en hög grad av enighet när länderna tar nya EU-lagar.