EU avvisar nya brittiska brexitkrav

EU kommer inte att medverka till att det införs en hård gräns mellan Nordirland och republiken Irland. Premiärminister Boris Johnsons krav på att stryka den så kallade nödlösningen i utträdesavtalet  avvisades av EU-diplomater på söndagen. Europaportalen förklarar innebörden av nödlösningen i brexitavtalet.

Enligt brittisk media har den nya brittiska regeringen under premiärminister och brexitören Boris Johnson på söndagen med förhandlare från EU i ett möte tagit upp tre delar i den preliminära novemberuppgörelse 2018 som man vill ändra på.

Den brittiska premiärministerns europeiska sändebud David Frost, upprepade på söndagen premiärministerns ståndpunkt att backstopelementet, även kallad nödlösningen kring den nordirländska gränsen, framförhandlad av den förra brittiska premiärminister May måste avskaffas och betonade att Johnsons nya ministrar inte var bundna av åtaganden från den tidigare regeringen.

Vidare pekade Frost ut två andra problem med utträdesavtalet: Storbritanniens "skilsmässoräkning" till EU och den föreslagna rollen för EU-domstolen, efter Brexit.

Men EU, och dess 27 medlemstater, har upprepade gånger sagt och så även på söndagen att de inte kommer att ändra detta  – nödlösningen är och förblir en integrerad del av utträdesavtalet. 

Om ingen uppgörelse nås kommer Storbritannien att lämna EU utan utträdesavtal 31 oktober 2019. Men landet kan lämna dessförinnan om man skriver under utträdesavtalet med EU.

Bakgrund till nödlösningen och brexit

Frågan om den politiskt känsliga situationen på brittiska Nordirland har varit den kanske svåraste att lösa i förhandlingarna om det brittiska utträdesavtalet.

I utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien, som preliminärt var klart i november 2018 men som ännu inte är antaget, har man skrivit in en nödlösning, på EU-engelska kallad ”backstop”, i det fall EU och Storbritannien inte lyckas komma överens om hur den framtida relationen ska se ut. Den ska se till att det inte uppstår någon hård gräns – alltså fysiska kontroller – mellan republiken Irland och brittiska Nordirland.

Nödlösningen innebär att Storbritannien inklusive Nordirland fortsätter vara kvar i en tullunion med EU. Det gör att ingen hård gräns behöver sättas upp mellan antingen Irland och Nordirland (vilket EU inte vill) eller Nordirland och övriga Storbritannien (vilket britterna inte vill).

Den gemensamma tullunionen som skulle bildas innebär att EU:s och Storbritanniens tullar och tariffer gentemot varor från andra länder förblir desamma som nu. Storbritannien kommer att samla in tullavgifterna men behöver inte längre betala in dessa till EU-budgeten vilket landet, liksom övriga EU-länder, gör i dag. Tullunionen omfattar bara varor och gör det alltså möjligt för Storbritannien att sluta internationella handelsavtal om tjänster och investeringar, men inte om varor, under tiden nödlösningen är på plats.

Nordirland skulle dock ligga närmare EU:s regelverk och ska behålla många lagar och standarder som gäller för EU:s inre marknad för bland annat livsmedel och varor i syfte att undvika en hård gräns med republiken Irland. Det innebär att brittiska produkter som inte tillverkats enligt EU-regler måste kontrolleras någonstans – antingen direkt i fabriken, längs gränsen eller vid ankomsthallar – om de ska till Nordirland.

Storbritannien lovar även att inte sänka sina standarder, som regler för statsstöd, skatter, arbetsrätt eller miljöregler. EU-sidan har oroats för att britterna ska sänka sina standarder för att konkurrera ut EU-företag under ett scenario där nödlösningen gäller.

Nödlösningen träder i kraft första januari 2021 om EU och Storbritannien inte innan första juli 2020 har enats om det framtida samarbetet. Ingendera part önskar dock att så ska behöva ske.

Om nödlösningen väl börjar gälla och endera part sedermera anser att den bör avvecklas krävs både EU:s och Storbritanniens godkännande. Detta har skapat ilska bland vissa brexitörer oroas för att Storbritannien på så sätt låses in i en tullunion med EU för en lång tid framöver.