Emanuel Örtengren och Caspien Rehbinder, Timbro.

Emanuel Örtengren och Caspien Rehbinder, Timbro.

Bild: Anders Meisner

Debatt: EU:s fria rörlighet viktigare än gränskontroller

Ylva Johansson och hennes kommissionärskollegor får inte glömma bort unionens kärnverksamhet. Gränskontroller och protektionism får inte prägla EU: den fria rörligheten måste prioriteras högst. Särskilt tre frågor förtjänar uppmärksamhet framöver, skriver Emanuel Örtengren och Caspian Rehbinder, Timbro.

Nu har EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen presenterat sina kommissionärer och deras ansvarsområden, med Ylva Johansson som ansvarig för migration och inrikes frågor. von der Leyen har en ambitiös agenda: inom 100 dagar har hon lovat en europeisk grön giv, EU-lagstiftning om minimilöner och en strategi för artificiell intelligens. Det finns dock en risk att von der Leyen, Johansson och deras kommissionärskollegor prioriterar ned EU:s kärna: den fria rörligheten.

I dag är den fria rörligheten ifrågasatt. Migrationsströmmarna in i Europa 2015, gränsöverskridande brottslighet, tiggeri och anklagelser om att östeuropéer ”tar” jobb i Västeuropa har naggat den fria rörligheten i kanterna. De senaste åren har både gränskontroller och protektionistisk lagstiftning som det reviderade utstationeringsdirektivet, som hämmar arbetstagares möjlighet att jobba i andra EU-länder, införts.   

Att begränsa den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital gör dock mer skada än nytta. I dag jobbar nästan en av tjugo EU-medborgare i ett annat medlemsland. Möjligheten att göra det ökar enskilda människors frihet, gör det lättare för företag att hitta personal och pressar ner lokal arbetslöshet. I snitt tjänar varje EU-medborgare 5 300 kronor per år tack vare den fria rörligheten. Forskning av Joakim Ruist konstaterar också att de EU-medborgare som bor i Sverige genererar en liten men klart positiv effekt på de offentliga finanserna, vilket stämmer överens med andra länders erfarenhet.

Samtidigt är den fria rörlighetens potential inte fullt nyttjad. Europaparlamentets utredningstjänst uppskattar att vinsterna från att utveckla den fria rörligheten och EU:s inre marknad är över 6 000 miljarder kronor per år. Det är 4,4 procent av EU:s BNP och motsvarar nästan 250 miljarder kronor för Sverige. För att nå den potentialen förtjänar tre frågor särskild uppmärksamhet framöver:

1.   Avreglera tjänstesektorn

Tjänstesektorn står för tre fjärdedelar av EU:s BNP men hämmas av nationella regler, särkrav och standarder. Bland annat krävs särskilda nationella tillstånd för att få utöva över 800 yrken. Varför exempelvis bartendrar, fotografer, segelinstruktörer och ballongpiloter inte kan verka fritt i hela EU är svårt att förstå. Många nationella begränsningar för exempelvis juridisk rådgivning och bokföring lever också kvar. En modern ekonomi bygger på ett samspel mellan tillverkningsindustrin och tjänstesektorn; den fria rörligheten för varor och för tjänster hänger ihop. Därför behöver EU fri rörlighet för tjänster på riktigt.

2.   Utveckla blåkortssystemet

Nästan 90 procent av alla blåkort, ett EU-system för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, utfärdas i Tyskland. Systemet är illa anpassat för majoriteten av EU:s länder. Sverige har ett eget välfungerande system för arbetskraftsinvandring, vilket gör det lätt att glömma blåkorten. Men bättre fungerande arbetskraftsinvandring är inte bara en fråga för Sverige, utan för hela Europa. Ett nytt blåkortssystem bör inte ta bort medlemsstaternas möjlighet till egna lösningar, men innehålla färre av de möjligheter till begränsningar dagens direktiv ger.

3.   Återupprätta Schengen-samarbetet

Trots att migrationsflödena in i Europa har minskat med 95 procent sedan 2015 har gränskontroller i princip permanentats i sex Schengenländer, inklusive Sverige. Det är ett dagligt problem för de som pendlar i gränstrakter som Öresund, liksom för företag och konsumenter. 7 av 10 varor i Europa fraktas med lastbilar, och även små förseningar innebär stora kostnader. Att gränskontrollerna finns kvar är ett hot mot den fria rörligheten och ett politiskt misslyckande. För att Schengen-samarbetet ska bli meningsfullt igen behövs en färdplan med målet att gränskontrollerna ska avskaffas. Glädjande nog ingår detta i det uppdrag Ylva Johansson fått av Ursula von der Leyen. Kanske blir det en socialdemokrat som avskaffar gränskontrollerna mot Danmark?

Den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital definierar EU. Ska EU bli mer produktivt, dynamiskt och innovativt behövs den fria rörligheten lika mycket nu som när unionen grundades. Reformer för att stärka EU:s fundament måste därför ligga i fokus nu för parlamentet, rådet och kommissionen. 


Emanuel Örtengren
Programansvarig välfärd, Timbro

Caspian Rehbinder
Programansvarig arbetsmarknad, Timbro