Sveriges nuvarande EU-kommissionär Cecilia Malmström när hon frågades ut i EU-parlamentet för fem år sedan. Arkivbild.

Sveriges nuvarande EU-kommissionär Cecilia Malmström när hon frågades ut i EU-parlamentet för fem år sedan. Arkivbild.

Bild: EU-parlamentet

Tuffa utfrågningar väntar Ylva Johansson i Bryssel

Tre intensiva timmar av tuffa och ibland elaka utfrågningar väntar de 26 kommissionärskandidaterna i Europaparlamentet. – Det finns inget motsvarande tufft som en svensk politiker genomgår, säger Fredrick Federley (C).

På måndag i nästa vecka inleder EU-parlamentet sina maratonutfrågningar med de 26 kandidater som medlemsländernas regeringar har nominerat till kommissionärer för de kommande fem åren.

Sveriges kandidat, Ylva Johansson (S), kommer att utfrågas av parlamentsutskottet för mänskliga rättigheter och inrikes frågor på tisdag eftermiddag. Här sitter sex svenskar som ordinarie eller suppleant, bland annat Tomas Tobé (M), Alice Bah Kuhnke (MP) och Evin Incir (S).

– Det är ingen barnlek. Det finns inget motsvarande tufft som en svensk politiker genomgår. Parlamentarikerna är inte där för att ge dig en dans på rosor. De som är fientligt inställda [till en kandidat] kan till och med vara elaka, sade EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) som vid ett seminarium i Europahuset i Stockholm på måndagen debatterade med parlamentaríkern Evin Incir.

Kandidaterna ska testas på ren sakkunskap inom sin tilldelade ansvarsområden och de måste visa att de kommer kunna vara oberoende från exempelvis sina hemländers regeringar och företag. De måste även bevisa sitt ”engagemang för Europa”.

Medlemsländerna kan tvingas skicka nya kandidater

EU-parlamentet kan i praktiken tvinga bort en eller flera kandidater som man anser inte lever upp till kraven. Sedan 2004 har minst en kandidat bytts ut varje gång efter påtryckningar från parlamentet. Inför de kommande utfrågningarna har en handfull kandidater pekats ut i spekulationerna att riskera samma öde. Det rör sig bland annat om Polens Janusz Wojciechowski, Ungerns László Trócsányi och Rumäniens Rovana Plumb. 

– Det finns exempel på kandidater där man kan fundera om de kommer kunna göra sitt jobb, sade Evin Incir och lyfte fram Ungerns kandidat Trócsányi som var justitieminister när den nationalkonservativa regeringen drev igenom en rad kritiserade reformer av landets rättsväsende. Han har fått ansvar för EU:s utvidgning och grannskapspolitik. 

– Det är politiskt ett himla stort problem. Hur ska den personen kunna arbeta för att de framtida medlemsländerna ska implementera rättsstatens principer, sade Incir.

EU-parlamentarikerna vill inte bara pressa kandidaterna på deras lämplighet för jobben. De passar även ofta på att påverka kommissionsordförandens val av så kallade portföljer – ansvarsområden – eller annat politiskt innehåll i kommissionen som man ogillar. En rad EU-parlamentariker har exempelvis kritiserat benämningen på den grekiska kandidaten Margaritis Schinas portfölj som heter ”skydd av den europeiska livsstilen”. Schinas är vice ordförande med samordningsansvar för bland annat migration och integration.

– Uttrycket i sig är inte problematiskt men kombinationen med migration sänder fel signaler om vad det är man syftar på och var hotet mot den europeiska livsstilen kommer ifrån, sade Evin Incir.

Hon pekar även på att mandatet för de tre nya posterna verkställande vice ordförande måste förtydligas under utfrågningarna.

– Det får inte bara vara fina titlar som de sen inte kan agera utefter, sade Incir.

”Måste ge dem en chans”

Fredrick Federley menade att det är viktigt att hålla huvudet kallt och vänta till efter utfrågningarna innan man fäller några domar. Han pekar på att kandidaterna ofta tar på sig en ny roll 

–  I de allra första interaktionerna med Europainstitutionerna är de fortfarande nationella politiker i någon mån bundna av sina nationella ramar. Men man blir helt plötsligt inte bunden av nationell logik eller partilogik, sade han och pekar på Spaniens nuvarande kommissionär Miguel Arias Cañete som fick det hett om öronen under sin utfrågning för fem år sedan.

– Vi måste ge dem en chans innan vi skjuter dem. Vi måste höra och pressa och få dem att göra bekännelser som går i en proeuropeisk och demokratisk riktning. Där har vi en grannlaga uppgift, sade Fredrick Federley.