Europaparlamentariker Tomas Tobé (M), justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) och Europaparlamentariker Malin Björk (V) om aktuell migrationspolitik.

Europaparlamentariker Tomas Tobé (M), justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) och Europaparlamentariker Malin Björk (V) om aktuell migrationspolitik.

Bild: EU-parlamentet/Ministerådet

Allt fler migranter till Grekland – ökar politiska trycket

Antalet migranter över Medelhavet till EU minskar totalt men ökar till Grekland och Cypern. Samtidigt har fem EU-länder tagit fram en modell att mer organiserat ta emot båtmigranter som ankommer till Malta och Italien. Europaportalen har bett migrationsministern och två Europaparlamentariker att kommentera den politiska situationen och vad Sverige bör göra.

På tisdag ska EU-ländernas migrationsministrar i Luxemburg diskutera den allmänna migrationssituationen. 

Hittills i år har antalet migranter som kommer via Medelhavet till EU minskat med 14 procent jämfört med motsvarande tid förra året. I östra Medelhavet är situationen dock den motsatta med en ökning på 83 procent av personer som kommer sjövägen till Grekland och Cypern via Turkiet, rapporterar IOM. [Se graf nedan]. I fredags var migrationskommissionären Dimitris Avramopoulos och den tyske inrikesministern Horst Seehofer på överläggningar med den turkiska regeringen i Ankara.

– Vi har nu en ganska kraftig ökning på den östra rutten, framförallt under augusti september i år. Det här leder till mycket stora problem för Grekland. Här finns i botten det så kallade Turkietuttalandet från 2016 som då fick stopp på en hel del av överfarterna. Det avtalet måste upprätthållas, säger justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) till Europaportalen.  

Här får regeringen stöd från Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) med tillägget att det sannolikt behövs fler liknande överenskommelser med andra länder än Turkiet.

– Vi måste göra allt vi kan för att undvika att 2015 upprepar sig. Därför är det bra att företrädare för EU nu har en nära dialog med Turkiet för att se till att avtalet mellan Turkiet och EU följs. På lång sikt behöver vi sannolikt ha fler liknande avtal med andra länder för att få kontroll på invandringen till Europa, säger Tomas Tobé i ett uttalande till Europaportalen.

Är det aktuellt för Sverige att ta emot asylsökande från de grekiska öarna?

– Vårt system bygger på att om det kommer människor till Sverige så prövar vi asylansökan. Men vi har ingen omfördelning från Grekland, säger Morgan Johansson. 

Det duger inte menar dock Europaparlamentariker Malin Björk (V).

– En ad hoc-fördelning bör snarast göras av de som sitter fast i lägren, och EU måste sen snabbt komma överens om att fördela det ökade antal som framöver ankommer till Grekland. Situationen är akut och de som drabbas värst är de mest utsatta flyktingarna, såsom kvinnor, barn, och HBTQ-flyktingar. Varje dag detta får fortgå är en skam för Europa, säger Malin Björk i ett uttalande till Europaportalen. 

Den 23 september enades fem EU-länder– Frankrike, Italien, Malta, Finland och Tyskland – om hur en omfördelning av migranter som ankommit till Malta och Italienska ske mer ordnat. Tanken är att migranter ska skickas till villiga EU-länder inom fyra veckor efter att de räddats på Medelhavet. Maltaöverenskommelsen ska presenteras för övriga medlemsländers migrationsministrar på tisdag med förhoppningen att fler länder ansluter sig.  

Från svensk sida är har man inte tagit ställning till huruvida man ska förhålla sig till Maltaöverenskommelsen.

– Det är för tidigt att uttala sig om jag vill gärna avvakta den information som vi ska få. Från svensk sida vill vi ha en permanent helhetslösning istället för tillfälliga lösningar. Nu får vi se vad kommissionen väljer att göra, säger Morgan Johansson.

Även här har vänsterpartisten Malin Björk en motsatt hållning och förordar omedelbar svensk anslutning.

– Jag vill att Sverige ska ansluta sig till fördelningen omedelbart, men lägga en reservation att vi inte accepterar fortsatt samarbete med Libyen och de människorättsbrott som det ger upphov till, och att man istället vill se ökade europeiska livräddningsinsatser på Medelhavet, säger Malin Björk.

Även moderaten Tomas Tobé kan tänka sig att Sverige framgent deltar i fördelningen av båtmigranter förutsatt att den antalsmässigt tar hänsyn Sveriges tidigare stora migrantmottagande.

– Jag tror att det i dagsläget inte finns stöd för att vi ska gå in och ta ansvar för dessa människor givet vårt tidigare höga mottagande. Men vi kan absolut ingå i överenskommelsen om många ansluter sig framöver, men då måste fördelningsmekanismerna ta hänsyn till historiskt mottagande, säger Tomas Tobé.