Löfven varnar inför toppmöte: Svårt svenskt förhandlingsläge

Inför torsdagens och fredagens EU-toppmöte har det finska ordförandeskapet tagit fram ett kompromissförslag på unionens flerårsbudget för åren 2021-2027. Det rekommenderar en nivå på mellan 1,03 och 1,08 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst, BNI.

Det är lägre än EU-kommissionens förslag på 1,114 procent men högre än den nivå som Sverige vill se på en procent av BNI.

– Det är en för hög nivå. Jag kommer mycket tydligt framhålla att volymen måste hållas nere, sade statsminister Stefan Löfven (S) på onsdagen när han förankrade de svenska förhandlingspositionerna inför toppmötet.

Sverige har sällskap av fyra medlemsländer som vill minska unionens budget och statsminister Stefan Löfven (S) tror att det kan blir svårt att hålla nere den svenska medlemsavgiften och få medlemsländerna att enas om flerårsbudgeten.

– Det kommer bli väldigt svårt. Det är ganska få länder som driver den här linjen, sade Löfven.

Förutom storleken på budgeten ska stats- och regeringscheferna diskutera hur pengarna ska fördelas på olika områden som jordbruk, regionalstöd, klimat, forskning och säkerhet samt huruvida utbetalningar av EU-stöd ska villkoras på olika sätt. När det gäller sådana villkor menar finländarna att det finns ett stöd bland medlemsländerna.

– Det är glädjande att förhandlingarna verkar ha gått i rätt riktning, sade Löfven.

I första hand ska EU-stöden villkoras med att medlemsländerna följer rättsstatens principer om bland annat domstolars oberoende. Sverige driver även på för att länder som inte tar emot migranter inte ska få EU-pengar. Detta finns det dock ett stort motstånd mot bland vissa medlemsländer enligt statsministern.

En klar majoritet av EU-nämndens ledamöter underströk vikten av att den svenska medlemsavgiften inte får öka. Statsministern ville dock inte sätta en smärtgräns för hur mycket man kan gå med på, alla medlemsländer har ett veto i förhandlingarna, utan att man måste se till helheten i långtidsbudgeten.

Förhoppningen är att kunna nå en gemensam ståndpunkt inför förhandlingarna med EU-parlamentet vid EU-toppmötet i december. Men Löfven utesluter inte att det kan dröja in på nästa år innan medlemsländerna enas. 

Kritiskt brexitslutskede

Samtidigt från Bryssel kommer på onsdagen signaler om att de pågående brexitförhandlingarna rör sig framåt men att olösta frågor återstår. Man hoppas nå i mål på teknisk nivå innan stats- och regeringscheferna kan diskutera uppgörelsen.

– I bästa fall kan en färdig text nås i tid till toppmötet. Men ingenting är naturligtvis säkert och risken för ett misslyckade finns fortfarande där, sade Löfven som tillade att mycket talar för att stats- och regeringscheferna kommer att behöva ta ställning till en ytterligare förlängning av förhandlingarna.

Antingen kan en sådan förläning behövas för att helt ro i hamn förhandlingarna om ett utträdesavtal och hinna godkänna det i EU och Storbritannien. Eller om förhandlingarna helt bryter samma ta ställning till en längre förlängning.

Krav om ytterligare åtgärder mot Turkiet

På EU-toppmötet ska stats- och regeringscheferna även diskutera Turkiet efter landets anfall mot mål i Syrien. Flera ledamöter ville att statsministern ska driva på för fler sanktioner mot Turkiet. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill att EU:s så kallade föranslutningsstöd till kandidatlandet Turkiet ska frysas.

Löfven avvisade dock det kravet med att den turkiska oppositionen vill att stöden ska vara kvar då en del av dem går till civilsamhället och till att stärka demokratiska krafter i landet.