Debatt: Debatt: EU-lag kan stoppa mäns våld mot kvinnor

I morgon lördag är det tre år sedan EU i ett första skede anslöt till Istanbulkonventionen om att bekämpa mäns våld mot kvinnor. I EU:s grundläggande fördrag stadgas att unionen i all verksamhet ska arbeta aktivt för att undanröja de hinder som krävs för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor. Detta har alla medlemsländer skrivit under på och bundit sig till att följa. Jämställdhet är alltså inte något valfritt inom EU, det är ett måste. Men när allt fler medlemsländer börjat tumma på det mest fundamentala så börjar samarbetet halta och ytterst är det människor som blir lidande.

Nästan dagligen har vi fått läsa om hur allt fler kvinnor utsätts för våld, nu när våldsutsatta kvinnor tvingas till karantän med sina förövare på grund av coronaviruset. Europa behöver därför trappa upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor och bland annat anta Istanbulkonventionen som nationell lag. Men i vissa EU-länder går arbetet i motsatt riktning.

Ungern till exempel röstade nyligen aktivt emot att ratificera den. Konventionen som introducerades av Europarådet 2011 är det första rättsligt bindande instrumentet mot våld mot kvinnor i Europa. Ungerns motivering löd att konventionen ger uttryck åt “en destruktiv genusideologi” som hotar Ungerns traditioner och värderingar. Men Ungerns kvinnor behöver inte skydd mot “ideologier”, snarare behöver de skyddas från sin egen regering. 

Inte bara  Ungern
Det är inte bara i Ungern som arbetet för att ratificera Istanbulkonventionen stött på motstånd, även om det är där motståndet är som hårdast och mest högljutt. Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Litauen och Slovakien har heller inte ratificerat konventionen i nationell lag. 

Även på EU-nivå går arbetet trögt. EU anslöt sig till konventionen redan 2017 med löfte om att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor, men ännu har vi inte fått se en europeisk lag som skyddar kvinnor från mäns våld. Det är ovärdigt vår union. Vi har långt ifrån utrotat våld mot kvinnor i Europa, i en undersökning från 2016 ansåg ofattbara 27 procent av européer att våldtäkt är försvarbart i vissa lägen. Vi har ett gemensamt ansvar att bekämpa dessa unkna värderingar och att skydda alla europeiska kvinnor, oavsett i vilket medlemsland de råkar bo. 

Sveriges regeringen måste agera
Varför lyfter den svenska regeringen inte detta mer i ministerrådet? Att vara en feministisk regering förpliktigar. Våra ministrar träffar sina europeiska kollegor varje vecka och måste i dessa möten vara extremt tydliga med att EU inte kan fortsätta kompromissa med kvinnors frihet och trygghet. Ska medlemsländer få ta del av fördelarna med EU och den inre marknaden måste de också leva upp till de värderingar som unionen bygger på. När nu omfattande stödpaket som ska rädda Europas ekonomi förhandlas fram så finns det uppenbara möjligheter att göra den svenska hållningen mycket tydlig.  

Utöver starkare påtryckningar från Sveriges regering vill vi se att EU går längre för att alla kvinnor ska skyddas från mäns våld. Vi anser att det nu, tre år efter EU gemensamt beslutade att ansluta sig till Istanbulkonventionen, är dags för EU-kommissionen att föreslå en gemensam lagstiftning som motsvarar ambitionerna i konventionen. Detta samtidigt som fler brott, bland annat mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck, måste klassas som EU-brott.

Så ser vi till att ta ett gemensamt ansvar för att EU tar avgörande steg mot en union utan våld mot kvinnor. I EU ska mäns och kvinnors lika värde inte vara förhandlingsbart. 

Karin Karlsbro (L), Europaparlamentariker
Juno Blom (L), partisekreterare 
Cecilia Elving (L), ordförande Liberala Kvinnor