EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová. Arkivbild.

EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová. Arkivbild.

Bild: EU

Kommissionär lovar pressa på för villkorade EU-pengar

EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová anser att unionens nuvarande verktyg för att komma till rätta med medlemsländer som underminerar grundläggande demokratiska principer inte räcker till. 

Om ett EU-land bryter mot unionens grundläggande demokratiska principer kan man inleda ett så kallat artikel-7-förfarande mot det landet. I dag finns två sådana processer, en mot Ungern och en mot Polen. Men många menar att verktyget är tandlöst då båda länderna tillsynes ignorerar dem.

– [Artikel 7] är inte meningslös, men den inte leder till resultat. Vi kan näppeligen nå enhällighet i rådet, sade EU-kommissionär Věra Jourová, med ansvar för värderingar och öppenhet, i en digital pressträff på torsdagen.

Hon syftar på att kunna utfärda straff som att utesluta landet från EU:s beslutsprocess i ett artikel-7-förfaranden måste alla övriga medlemsländer rösta för. Ungern och Polen håller i dag varandra om ryggen vilket omöjliggör en sådan åtgärd. 

– De som konstruerade Lissabonfördraget [där artikel 7 introducerades] hade inte tillräckligt med fantasi att föreställa sig att ett land som förklaras bryta mot rättsstatligheten kan stödjas av andra [medlemsländer]. Det var lite naivt, sade Jourová.

Villkorat EU-stöd

När EU-kommissionen för två år sedan lade fram sitt förslag på unionens kommande flerårsbudget introducerade man samtidigt ett förslag på att pengar från EU-budgeten ska kunna dras in, konditionalitet på EU-jargong, för de länder som bryter mot demokratiska principer.

En grundläggande beståndsdel i ursprungsförslaget var att det skulle krävas så kallade omvänd kvalificerad majoritet för att stoppa pengar. Det innebär att det skulle räcka att ett mindre antal medlemsländer gav grönt ljus för att straffa länder som exempelvis bröt mot rättsstatsprinciperna.

Men den delen vattnades under våren ut av medlemsländerna i förhandlingarna om flerårsbudgeten. I sitt kompromissförslag kom Europeiska rådets ordförande Charles Michel fram till det skulle krävas kvalificerad majoritet för att godkänna indragna EU-pengar – en högre tröskel än vid omvänd kvalificerad majoritet.

Frågan om konditionalitet i EU-budgeten har varit en viktig fråga för svenska regeringen som förespråkar den lägre omröstningströskeln.

På grund av coronakrisen lade kommissionen i juni fram ett uppdaterat förslag på flerårsbudget och på konditionalitet. I det återvänder kommissionen till sitt ursprungsförslag på omvänd kvalificerad majoritet för att avgöra om ett land ska få EU-bidrag indragna. Jourová hoppas att det upplägget överlever förhandlingarna denna gång så att EU ”inte åter hamnar i ett tandlöst förfarande som artikel 7”.

– Jag ska göra mitt bästa för att övertyga parlamentet och medlemsländerna att bevara det så, sade Jourová som trodde att det går att få med sig Ungern och Polen på förslaget.

– Från Warszawa och Ungern hör vi varje dag att det inte är några problem med rättsstatligheten. Varför skulle de då inte rösta för det? Det låter naivt men jag tror att det är allvarligt menade ord från dem, sade Věra Jourová.