Annons

EU:s kimatkommissionär, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans.

EU:s kimatkommissionär, den nederländske socialdemokraten Frans Timmermans.

Bild: EU

Kommissionen: Så blir EU klimatneutralt

EU-kommissionen tar bladet från munnen och pekar ut en ”balanserad, trovärdig och realistisk bana” för att nå målet om att göra unionen klimatneutral om 30 år.

När EU-kommissionen i mars presenterade sitt förslag på en europeisk klimatlag för att nå klimatneutralitet till 2050 valde man att vänta med att föreslå ett nytt delmål för 2030. Detta trots att elva EU-länder som Sverige krävde snabbare besked

Anledningen var att kommissionen ville göra en omfattande konsekvensanalys av vilken ny nivå för 2030 EU bör lägga sig på utifrån effekter på samhälle, ekonomi och miljön. I dag torsdag presenterades den 140-sidiga klimatanalysen.

En slutsats är att dagens mål för utsläppen 2030 kommer att nås med råge, se faktaruta. Målet för minskande växthusgasutsläpp 2030 föreslås bland annat därför höjas från nuvarande 40 procent jämfört med 1990 till ”minst 55 procent” för EU som helhet.

–  Om vi gör detta på rätt sätt kan vi skapa nya jobb [och] ge framtida generationer ett hälsosamt och säkert liv på denna planet. Utsläppen minskar inte tillräckligt och vi ser varje dag de förödande effekterna av klimatförändringar. De kommer inte att försvinna, sade EU-kommissionär Frans Timmermans som ansvarar för Gröna given som EU:s nya klimatpolitik kallas.

Enligt kommissionen sätter 55-procentsmålet EU på en ”balanserad, trovärdig och realistisk bana” för att nå 2050-målet om klimatneutralt. EU-parlamentets miljöutskott röstade dock i förra veckan för en ny nivå på 60 procent medan klimatorganisationer menar att det krävs minst 65 procent. I mitten av oktober väntas medlemsländerna i ministerrådet rösta om sin position inför slutförhandlingar med EU-parlamentet och kommissionen.

Skarpa lagförslag nästa år

För att nå målet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent kommer kommissionen i juni nästa år föreslå en rad uppdateringar av existerade lagstiftning som styr klimat- och energipolitiken i EU. Enligt Timmermans kommer systemet med handel med utsläppsrätter, ETS, spela en avgörande roll för att nå 55-procentsmålet. I det kommande förslaget om reviderat regelverk kan även omfatta byggnader, sjöfart, vägtransporter och på sikt alla sektorer som använder fossila bränslen.

I sinom tid kommer även annan klimat- och energirelaterad EU-lagstiftning som regler kring byggnaders energiprestanda och ekodesign att revideras.

Miljarder kommer att krävas

För att klara omställningen till 2030 räknar kommissionen att runt 350 miljarder euro per år mer än nuvarande investeringar kommer att behövas. Det handlar främst om att göra byggnader mer energisnåla – i dag står de för 40 procent av klimatutsläppen. Samtidigt ser kommissionen möjligheter att dra ned kostnader för bland annat minskad energiimport och göra besparingar in om hälso- och sjukvård.

 
Reviderade EU-lagar som ska presenteras i juni 2021
EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS)
Ansvarsfördelning mellan medlemsländerna
Utsläpp från markanvändning (lant- och skogsbruk)
Minskad energianvändning
Förnybar energi
Utsläppskrav för vägfordon (och utfasning av bensin och diesel)