Annons

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och klimataktivist Greta Thunberg på onsdagens kommissionärsmöte i Bryssel.

EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och klimataktivist Greta Thunberg på onsdagens kommissionärsmöte i Bryssel.

Bild: EU

Klimatkommissionär: Vi är mer optimistiska än Greta Thunberg

EU-kommissionen vill skriva in sitt mål om att bli klimatneutralt i sten. Men kritiker invänder både mot innehållet i förslaget och mot vad som har utelämnats. Greta Thunberg kallar förslaget för en kapitulation.

EU-kommissionen lade på onsdagen fram ett av sina kanske viktigaste förslag för de kommande åren – den klimatlag som rättsligt ska binda EU till att bli klimatneutralt senast 2050.

– Detta förslag skriver in vårt mål att bli klimatneutrala 2050 i sten. Det kommer att bli vår kompass för de kommande 30 åren och ledsaga oss på varje steg mot en ny hållbar tillväxtmodell, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Granskning vart femte år

I förslaget, som nu skickas till lagstiftarna i EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet, ska kommissionen vart femte år granska och om nödvändigt föreslå nya åtgärder för att nå 2050-målet.

– Där vi ser att de gemensamma eller nationella åtgärderna inte ligger i linje med målet, då kommer vi att lägga de nödvändiga förslagen för att korrigera det, sade EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans som ansvarar för förslaget.

Sådana möjliga korrigeringar ska enligt förslaget kunna ske genom så kallade delegerade akter (se faktaruta) där lagstiftarna har mindre möjlighet att ändra ett beslut från kommissionen. Metoden kritiseras ibland för att vara odemokratisk eftersom besluten antas av expertgrupper med representanter från medlemsländerna bakom lyckta dörrar. Den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen i EU-parlamentet kräver att detta stryks från förslaget.

– Vi kan inte tillåt att frågor som påverkar alla medborgares vardag beslutas på teknisk nivå av byråkrater, heter det i ett uttalande från EPP-gruppen.

Timmermans försvarade upplägget med att det bara borde handla om mindre justeringar av målen så länge medlemsländerna faktiskt lever upp till de åtaganden som gör. Miljöorganisationer förespråkar också metoden med delegerade akter. 

Nytt mål för 2030 i höst

En stor debatt inför dagens lansering av klimatlagen har varit huruvida EU redan nu ska föreslå en skärpning av det nuvarande utsläppsmålet för 2030 på 40 procent. Sverige och elva andra EU-länder krävde på tisdagen att det förslaget ska läggas innan sommaren. En rad miljöorganisationer driver liknande krav. Detta inte minst med tanke på FN:s klimattoppmöte i november i år.

Men Timmermans menar att det är viktigare att göra en genomgående konsekvensanalys innan man presenterar ett sådant förslag som väntas skärpa utsläppsminskningarna till 50-55 procent.

– Om man gör en konsekvensanalys så att fakta inte längre omtvistade kan man röra sig snabbare fram, även i lagstiftningsprocessen. Jag föredrar att vara säker, att inte ha en debatt om fakta utan att ha en politisk debatt, sade Timmermans som tillade att han tror att det ändå är möjligt för lagstiftarna att enas om 2030-målet innan novembermötet.

EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) är kritisk till att förslaget inte innehåller klimatmål för 2030.

– Det inte finns tillräckliga tuffa mål i närtid. Pratet om att Europa ska vara klimatneutralt till 2050 är ju för sent om vi ska leverera i linje med Parisavtalet vilket är att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Dessutom kan vi inte vänta 30 år utan omställningen måste sätta igång här och nu, säger Holmgren till Europaportalen.

Han vill se betydligt tuffare utsläppskrav till 2030 på 65-70 procent jämfört med det nuvarande målet på 40 procent.

Bara bindande på EU-nivå

EU-kommissionen föreslår att målet om att bli klimatneutralt 2050 bara ska gälla EU som helhet. Det innebär att inte alla enskilda EU-länder måste bli klimatneutrala. Länder som Sverige som har mer ambitiösa nationella mål kan då bli klimatneutrala tidigare än 2050 medan andra länder som Polen kan bli det senare. Detta är något som kritiseras av den moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd.

– Jag tycker det är beklagligt att det är EU som helhet som ska bli klimatneutralt till 2050 och inte varje enskilt medlemsland. Det öppnar upp för att vissa medlemsländer kommer förlita sig på att andra kommer göra grovjobbet. Den typen av snålskjuts får vi inte acceptera, eftersom det är bättre om alla länder sänker sina utsläpp, sade Polfjärd i ett mejl till Europaportalen.

Beslutet att bara göra 2050-målet bindande tolkas av vissa som en eftergift till de EU-länder som har betydligt längre kvar att bli klimatneutrala än rika medlemmar som Sverige. I en debattartikel från förra veckan pekar Polens klimatminister Michał Kurtyka på att 75 procent av landets energiproduktion kommer från kol och att landet ”utan eget förvållande” tvingades in i den sovjetkommunistiska ekonomiska modellen och därför inte kunnat ställa om i samma utsträckning som EU-länder i väst och syd.

”Om EU vill göra klimatneutralitet till ett verkligt och genomförbart mål måste man ta upp frågan om en rättvis fördelning av åtagandena”, skriver Kurtyka som kräver att länderna kan gå olika snabbt fram i sin klimatomställning och att de får finansiellt stöd för detta.

Greta Thunberg sågar förslaget

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg deltog på kommissionens möte där förslaget spikades. I en debattartikel inför onsdagen kallade hon och andra aktivister klimatlagen för en ”kapitulation” och menar att det ligger långt efter vad vetenskapen säger måste göras för att undvika större klimatkatastrofer. 

EU-kommissionär Frans Timmermans sade att den gröna given – som EU:s klimatomställningspaket kallas – troligen inte kommit till om det inte varit för Greta Thunberg och hennes rörelse men att han inte delar hennes analys om förslagets innehåll.

– Vi försöker alla nå samma mål. Hon har mer ambition tydligen, eller hon tror inte att vi kan leverera. Men jag tror det. Vi är mer optimistiska än hon om nya teknologier som kan hjälpa oss att skynda på processen, sade Frans Timmermans.