Annons

Bild: Lars Hagberg

Debatt: Klimatforskningen är tydlig, Polfjärd

EU-kommissionens mål som Jessica Polfjärd talar sig varm för är inte närmelsevis tillräckligt för att klara Parisavtalets klimatmål. Forskningen från FNs klimatpanel är tydlig på den punkten, skriver Jytte Guteland (S), Europaparlamentets huvudförhandlare för EUs klimatlag, i replik till Jessica Polfjärd.

Europaparlamentet har idag, tisdag, möjlighet att fatta beslut om en ambitiös klimatlag som sätter EU i täten för det globala klimatarbetet. För att det ska lyckas behöver vi en progressiv majoritet som röstar för ett utsläppsmål på 60 procent utsläppsminskning fram till år 2030. 

Forskningen är tydlig

För att lyckas stoppa den globala upphettningen vid Parisavtalets 1,5 grader måste vi öka takten och ambitionen i EU:s klimatarbete. Forskningen från FNs klimatpanel är tydlig på den punkten. Det är också utgångspunkten för mina förslag till EU:s klimatlag som vi idag ska rösta om. Det är alltså detta som Jessica Polfjärd kallar för ”skadlig symbolpolitik” (Europaportalen 201005). 

För 2030-målet är centralt för att EU ska leverera under Parisavtalet. När EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, nyligen presenterade sin målsättning fram till år 2030 och föreslog en höjning av utsläppsminskningarna till 55 procent nettoutsläpp jämfört med år 1990, uttryckte hon att detta är ”för mycket för några, inte tillräckligt för andra”. 

Efter att ha förhandlat miljö- och klimatlagstiftning av olika slag i sex år på EU-nivå vet jag mycket väl vad Ursula von der Leyen menar. Att hålla balansen mellan den ambition och takt som behövs, de aktörer som ska göra jobbet och samtidigt se till att omställningen sker på ett rättvist sätt, utan ökade sociala klyftor är ett svårt jobb. 

Som tur är behöver varken jag, von der Leyen eller Polfjärd filosofera över vad som är för lite och för mycket i dessa sammanhang. Forskningen är nämligen tydlig. Bland annat FNs klimatpanel har tydligt pekat på vilka utsläppsminskningar som behöver göras. 

Det mål som kommissionen nu presenterat och Jessica Polfjärd talar sig varm över är inte närmelsevis tillräckligt. Det vore också väldigt intressant att höra, Jessica Polfjärd, hur du ser att införandet av detta nettomål bidrar till att stärka bioekonomins och det svenska skogsbrukets roll, som du ju säger dig värna.  

Min förslag till ny klimatlag

Som parlamentets huvudförhandlare för klimatlagen har Parisavtalets 1,5 gradersmål varit ledande i mitt arbete när det gäller takten och ambitionen på utsläppsminskningarna. Jag har identifierat ett antal förslag för att åstadkomma detta som jag hoppas att hela Europaparlamentet ställer sig bakom. 

Målet om 60 procent utsläppsminskningar till år 2030 är en viktig del. Utöver detta introducerar jag också ett nytt bindande klimatmål till år 2040. Men det handlar även om nationellt bindande mål om att varje enskilt EU-land ska uppnå klimatneutralitet till år 2050. 

Jag föreslår också att EU antar en växthusgasbudget, så att vi sätter ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta att släppa ut, utan att det riskerar Parisavtalets 1,5-gradersmål. 

För att stärka vetenskapens roll i klimatarbetet föreslår jag även att ett vetenskapligt klimatråd, som det svenska klimatpolitiska rådet, bestående av oberoende experter ska skapas på EU-nivå. Rådets roll är att säkerställa att EU:s åtgärder faktiskt ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Europaparlamentet har idag chansen att faktiskt göra skillnad för klimatet och ta ett viktigt steg för att EUs klimatlag ska bli det viktiga verktyg som klimatet och framtiden kräver.  

Jytte Guteland (S), Europaparlamentets huvudförhandlare för EUs klimatlag