Debatt: Debatt: EU behöver en säkerhetspolitik
Gunnar Hökmark 14 april 2021Sverige måste driva på för att EU utvecklar en politik som innebär att vi inte bara kan försvara oss mot pågående datahackning och cyberkrigföring, utan också har förmågan att slå tillbaka genom att offentliggöra dem som vill skada oss samt inför sanktioner mot de ansvariga. Det skriver Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld.
Europa och EU måste stå starka i en tid som definieras av en krigföring i gråzonen mellan fred och krig. En tid där diktaturer och despotier utnyttjar friheten i demokratier och rättsstater för sin egen maktutövning och påverkanspolitik.
När tankesmedjan Frivärld i veckan presenterar en första skrift i sitt projekt om den grå zonen blir det uppenbart att demokratier måste kunna försvara sig inte bara mot de militära utmaningarna, utan också mot de hot som gömmer sig i gråzonens skuggor. Detta måste bli en av de viktigaste utgångspunkterna för EU:s gemensamma säkerhetspolitik.
I en tid då hoten mot demokratier och rättsstater är mer mångfacetterade än någonsin ställs nya krav på säkerhetspolitikens förmåga att möta de faror som de fria samhällena möter. Vår tids säkerhetspolitiska tänkande har formats utifrån de mer renodlade militära hot som präglade det kalla kriget och som fortfarande är aktuella världen över. Det är dags att vidga det tänkandet.
I Europa ser vi hur Ryssland med konventionell krigföring har invaderat ett annat land, samt ockuperat och annekterat delar av det. Rysslands krigföring mot Ukraina präglas dock inte bara av den militära, utan också av en omfattande gråzonskrigföring som cyberattacker, desinformation, ekonomisk krigföring, destabilisering, korruption och krigföring i smyg, som när invasionen av Krim inleddes med små gröna män.
Diktaturens logik och despoters destruktiva krafter stannar inte vid nationsgränser i en öppen och digitaliserad värld. I Frivärlds nya antologi Gråzon analyseras och beskrivs hur demokratier måste möta de hot som inte är militära, en krigföring som ibland inte är synlig och oftast inte öppen gällande vem som utför den.
I en värld som vi upplever som huvudsakligen fredlig finns fortsatt avsikterna att påtvinga andra sin vilja och tvinga sina motståndare till underkastelse. Motivet kan vara att försvara den egna makten eller värna och utvidga sina ekonomiska intressen. Det kan också handla om att hävda vissa värden eller politiska föreställningar. För diktaturer gäller en viss logik, för demokratier en annan. Kraven på en gemensam europeisk säkerhetspolitik blir i detta perspektiv omfattande och avgörande. Det handlar om att möta de hot och attacker som dagligen utspelar sig i den grå zonen mellan fred och krig.
Handelsblockader, hot om indragna investeringar eller investeringar som syftar till att vinna kontroll över infrastruktur, hot mot företag och enskilda individer, korruption samt datahackning med cyberkrigföring och industrispionage. Både Kina och Ryssland är uppenbart aktiva och måste mötas utifrån de hot och angrepp som de riktar mot demokratier.
Inför dessa hot räcker det inte med det traditionella försvaret av gränser och territorium. Vi måste ha ett försvar som möter dessa hot där företag, viktig infrastruktur och offentliga institutioner utvecklat en egen förmåga att möta attacker.
Sverige måste driva på för att EU ska utveckla en gemensam säkerhetspolitik. En politik där vi tillsammans värnar om regler för den fria handeln, inte accepterar att någon försöker strypa det fria ordet genom hot om ekonomiska bojkotter och klargör att enskilda företag inte får straffas för att man står upp för grundläggande mänskliga rättigheter eller för att deras regeringar gör det.
EU måste utveckla en politik som innebär att vi inte bara kan försvara oss mot pågående datahackning och cyberkrigföring, utan också har förmågan att slå tillbaka genom att offentliggöra dem som vill skada oss samt inför sanktioner mot de ansvariga. Vi måste värna vår fria ekonomiers integritet gentemot dem som använder statlig styrning av företag för sina regimers egna syften. Det kan gälla energimarknaden, men det gäller också stora företags integritet, investeringar i infrastruktur eller strategiskt viktig forskning. Mot militära angrepp har vi det militära försvaret.
Det handlar inte om protektionism, utan om en säkerhetspolitik där respekten för den fria handeln ska vara en gemensam nämnare. Mot dem som vill underminera rättsstat, fri ekonomi och demokrati är EU den gemenskap som gör att vi tillsammans med andra kan stå starka.
Gunnar Hökmark
Ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare moderat Europaparlamentariker.