Minnesceremoni till minne av offren vid koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Kritik mot bristande kartläggning av antisemitism i EU

EU:s byrå för grundläggande rättigheter kritiserar medlemsländerna för kvaliteten på insamlingen av antisemitiska incidenter och brott. För Sverige finns inga uppgifter om antisemitiska incidenter för varken 2019 eller 2020.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, släppte nyligen en rapport som samlar in officiell data från medlemsländerna över fall och incidenter av antisemitism. Men data kritiseras för att vara bristfällig och göra det svårt eller omöjligt att jämföra mellan länder och över tid.

”Få EU-medlemsstater registrerar antisemitiska incidenter på ett sätt som gör det möjligt för dem att publicera lämpliga officiella uppgifter. Detta trots de allvarliga negativa konsekvenserna av antisemitism för den judiska befolkningen i EU.”, heter det i rapporten.

Definitionerna av antisemitism skiljer sig från land till land. Vissa noterar bara domar med antisemitiska motiv, andra har en bredare tolkning och registerar flera typer av antisemitiska handlingar och hot. Två länder, Ungern och Portugal, för ingen officiell statistik alls.

”Detta begränsar förmågan hos beslutsfattare och andra berörda aktörer på lokal, nationell och internationell nivå att vidta åtgärder och genomföra handlingsplaner för att bekämpa antisemitism på ett effektivt och beslutsamt sätt, eller att utvärdera effektiviteten hos befintlig politik”, skriver FRA.

Underskattat problem

FRA menar även att många offer tvekar att rapportera in antisemitiska incidenter vilket tillsammans med den bristande statistiken leder till att ”antisemitismens omfattning, karaktär och särdrag i EU kraftigt underskattas”.

Kommissionen manar till bättring

För en dryg månad sedan presenterade EU-kommissionen unionens första strategi mot antisemitism där man bland annat efterlyser bättre insamling av data över antisemitiska incidenter.

Minskat antal anmälningar under pandemiåret 2020

FRA:s sammanställning pekar mot en viss minskning i antalet anmälda antisemitiska. Detta förklaras inte minst med en tydlig minskning i Frankrike. Enligt FRA har dock ”antisemitiska myter och konspirationsteorier som som skyller pandemin på judar framträtt”. 

”Det bör noteras att perioder av nedstängning kan ha lett till färre incidenter av antisemitism på offentliga platser. Det faktum att antisemitiska konspirationer frodades på nätet under nedstängningen visar dock att antalet registrerade incidenter inte berättar hela historien”, skriver FRA.

För Sverige finns inga uppgifter om antisemitiska incidenter för varken 2019 eller 2020.