Inför toppmötet: Framgång för högeroppositionen om kärnkraft i EU

Den nya socialdemokratiska regeringen ställer sig bakom det tidigare kravet från M, SD, KD och L att kärnkraft bör ingå i EU-kommissionens lista över lämpliga klimatinvesteringar i EU även kallad taxonomin, något som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har vinkat om kan bli aktuellt inom kort. Därmed har sannolikt en av det senaste årets EU-konflikter i svensk politik tappat sin betydelse. Det framgick vid statsminister Magdalena Anderssons (S) första möte med riksdagens EU-nämnd på onsdagen, ett möte där regeringens fick brett stöd i alla frågor inför veckans toppmöten.

– Regeringen anser att kärnkraften kan inkluderas i taxonomin. Men det innebär inte att kärnkraften automatiskt ses som hållbar. Det är mer en fråga för framtida generationer att göra den bedömningen, sade Magdalena Andersson och hänvisade till de långa slutförvaret av uttjänt kärnbränsle på upp till 100 000 år.

Jessika Roswall (M) noterade att regeringen Andersson till skillnad från regeringen Löfven nu på toppmötet ska förorda att kärnkraften är hållbar inom ramen för taxonomin och att det enligt Roswall “är bra så” men att det ändå inte räcker.

– För vår del är det fortfarande så att vi anser att statsministern ska ta upp att kärnkraften är att klassa som hållbar, sade Jessika Roswall.

Kristdemokraterna var något mjukare i sin kritik och sade sig uppskatta att regeringen delvis hade svängt i frågan.

– Däremot är det synd att likvärdiga förutsättningar mellan energislag undergrävs genom att man inte kan uttrycka att kärnkraften är hållbar, sade Sofia Damm (KD).  

Regeringen fick delvis stöd från Centerpartiet som, trots att de tillsammans med V och MP reserverade sig mot att kärnkraften nu ska vara med i taxonomin, ifrågasatte relevansen att bygga ut kärnkraften för att möta dagens energibehov.

– Det är motsägelsefullt att svaret på de höga energipriserna i höst ska vara [kärnkraft] som eventuellt kan finnas på plats inom 15 till 20 år, sade Annika Qarlsson (C). 

Strid mellan SD och statsministern

Bråket från i oktober fortsatte om vilka som bestämmer svensk EU-politik; EU-nämnden eller riksdagsmajoriten, även om kärnkraftens eventuella hållbarhet inte prövats direkt av riksdagen. Frågan och förre statsministern Stefan Löfven (S) är redan anmäld till Konstitutionsutskottet som väntas komma med sitt avgörande senare i vår. Sverigedemokraternas Ludvig Aspling hävdade dock med hänvisning till riksdagsordningen och regeringsformen att regeringen bröt mot rättsstatsprincipen.

– Det är helt tydligt och klart att regeringen ska samråda med EU-nämnden om sin ståndpunkt och regeringen ska framföra den ståndpunkt som EU-nämnden beslutar. Att det finns en annan majoritet i en viss sakfråga i kammaren spelar ingen roll eftersom EU-nämnden agerar på delegerad makt från riksdagen, sade Ludvig Aspling (SD) och frågade statsministern hur den svenska regeringens trovärdighet påverkas i fråga om rättsstatlighet så länge som man själv är “beredd att totalt strunta i vad som står i Sveriges egna grundlag”.

Statsminister Magdalena Andersson menade att även om riksdagen inte röstat i frågan så är det bara att räkna mandaten i kärnkraftsfrågan och där följer regeringen folkviljan. Hon ansåg vidare att Ludvig Aspling har fel i sak när han hävdar att EU-nämnden skulle ha en delegerad makt från riksdagen.

–  Det är tydligt att Sverigedemokraterna tycker att EU-nämnden ska strunta i hur svenska folket har röstat. EU-nämnden återspeglar inte de röster som svenska folket har avgivit i valet 2018. Här tycker Ludvig Aspling att man ska ta tillfället iakt och köra över svenska folket, sade Magdalena Andersson och lovade, till skillnad från sin företrädare, att på toppmötet redogöra för både EU-nämndens och riksdagens ståndpunkt i frågan.