Deltagarna under torsdagens debatt: Lars Heikensten, Karolina Ekholm, Robert Bregqvist och Elin Eliasson.

Bild: Skärmdump

Hoppa till artikelns andra spalt.

EU-debatt om finanspolitiken – ökad flexibilitet eller tuffare regler

EU-reglerna för hur medlemsländerna bör hantera sina statsbudgetar kritiseras för att vara omoderna och hindra nödvändiga och stora investeringar i klimat och digitalt. Vid en debatt på torsdagen ville svenska experter se en större flexibilitet för EU-länderna medan regeringen efterlyste tuffare krav på att det nuvarande regelverket efterlevs.

I EU finns flera regelverk för hur medlemsländerna, och i synnerhet euroländerna, bör sköta sina ekonomier. Syftet är att se till att ekonomisk misskötsel i ett land inte drabbar andra medlemsländer.

De finanspolitiska reglerna har dock inte följts av många medlemsländer och med tiden har de beskyllts för att ha blivit alltför komplexa och svåröverskådliga. Trots att de flesta euroländer brutit mot reglerna har aldrig några böter utdömts.

När coronapandemin började satte kommissionen, med medlemsländernas godkännande, ett av dessa regelverk, den så kallade stabilitets- tillväxtpakten, tillfälligt ur spel för att göra det möjligt för länderna att ta de lån de behövde för att bland annat ge stöd till dem som blev tillfälligt arbetslösa.

Detta tillsammans med att EU:s gröna och digitala omställning kommer kräva många miljarder i investeringar har väckt till liv en diskussion om att regelverket måste göras om.

Länder som Spanien, Italien och Frankrike argumenterar för att reglerna hindrar stora offentliga investeringar i klimatomställningen och digitaliseringen och därför måste luckras upp. Sverige och Tyskland å andra sida är skeptiska till alltför stora förändringar i regelverket.

Frågan diskuterades på torsdagsmorgonen i en debatt arrangerad av EU-kommissionens Sverigekontor i Stockholm med en namnkunnig panel.

Regeringen representerades av Elin Eliasson (S), statssekreterare åt finansminister Mikael Damberg (S), tror inte på någon större reform av regelverket.

– Sverige betonar fortsatt vikten av sunda och hållbara offentliga finanser. Vår utgångspunkt är att ramverket inte varit ett hinder för investeringar, sade Eliasson.

Statssekreteraren menade att länder med höga statsskulder inte gör större investeringar, utan att förhållandet snarare är tvärtom. Hon ville att kommissionen i högre grad ska se till att det nuvarande regelverk, där böter kan utdömas till länder som bryter mot det, faktiskt efterlevs. 

Nuvarande regler inte hållbara

Lars Heikensten, ordförande vid Finanspolitiska rådet som granskar regeringens finanspolitik, menade tvärtom att det är viktigt att processen med att enas om ett nytt EU-regelverk inte drar ut på tiden. Han ansåg att de nuvarande reglerna inte är rimliga att ha kvar.

– Jag tror inte på fortsatt strikta regler som leder till att man tvinga bedriva en politik som går emot rimliga ekonomiska principer. Det kommer inte visa sig hållbart i framtiden, sade Heikensten.

Han drog paralleller till finanskrisens Sverige i början av 1990-talet när stabilitets- och tillväxtpakten infördes.

– Vi, till skillnad från de allra flesta andra länder i Europa, kom ju då från en situation med ganska underskott. Jag kunde inte föreställa mig ett system där mina vänner runt bordet skulle utdöma böter till Sverige 1992 när vi hade 13 procents budgetunderskott, sade Heikensten som kallade pakten för en ”omöjlig konstruktion”.

Enligt Lars Heikensten finns i det svenska systemet en ”betydande flexibilitet” där storleken på underskotten ställs i förhållande till rådande konjunktur. Han pekar på de två senaste årens stora statliga utgiftsökningar till följd av pandemin trots att detta strider mot målnivåerna.

Han förespråkade istället en lösning med en tuffare utformning av de finanspolitiska systemen i medlemsländerna samtidigt som man mjukar upp EU-reglerna med individuella skuldtak för varje land. 

– Det är den enda väg jag ser, sade Lars Heikensten som även vill se en oberoende europeisk finanspolitisk myndighet som granskar medlemsländerna och där det blir svårare före dem att invända mot dess förslag.

Måste skapa tryck på medlemsländerna

Även nationalekonomiprofessor Karolina Ekholm, tidigare statssekreterare hos förra finansministern Magdalena Andersson och tillträdande chef för Riksgälden, ansåg att EU:s nuvarande budgetregler har spelat ut sin roll.

– De strikta tröskelvärdena med 3 procents underskott och 60 procents skuldkvot är lite överspelade eftersom det är så stora delar av medlemsstatskretsen som bryter mot reglerna i dagsläget, sade Ekholm.

Hon ville fortsatt se ett regelverk ”som verkligen skapar ett tryck” på de medlemsländer som höga statsskulder och små marginaler att dra på sig ytterligare skulder i kristider. Dock varnade hon för att sådana system riskerar att göra att länder drar in på behövliga investeringar snarare än genomför politiskt obekväma skattehöjningar eller neddragningar i offentlig sektor.

– Att man har den här tendensen att det blir investeringarna som får stryka på foten är ett särskilt stort problem i det läge vi är i nu, sade Ekholm som landade i att det nuvarande regelverket ”som medlemsländerna förhåller sig ganska fritt till” ändå kanske är den bästa lösningen. 

Glöm inte den privata sektorn

SEB-ekonomen Robert Bergqvist menade att regelverket måste ”verklighetsanpassas”. Han varnade för att sjösätta ett systemet som hindrar medlemsländernas ekonomiska återhämtning efter coronakrisen och som inte har tydliga regler i det finanspolitiska ramverket

– Det är enormt viktigt att vi har en förutsägbarhet i ekonomiska politiken. Vi måste få med den privata sektorn, sade Bergqvist.

Han lyfte även fram att räntorna som länder i dag betalar för att låna pengar är betydligt lägre än när stabilitets- och tillväxtpakten kom på plats. Detta gör enligt honom att högre statsskulder är mer hållbara för länderna i dag och att nuvarande 60-procentsnivån är för låg.

– Vi kan bära högre skulder i dag, sade Robert Bergqvist som motsätter sig idén om att minska på de finanspolitiska kraven på EU-nivån men höja dem på nationell.

– Jag är lite rädd för att det kan bli hela havet stormar [med] godtyckliga bedömningar, sade Robert Bergqvist.

Förslag kommer

EU-kommissionen samlar nu in inspel från medlemsländer, experter och andra intressenter för att så småningom lägga fram ett förslag.