Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Rysslands ledare Vladimir Putin. Arkivbild.

Experter om Rysslands brott mot freds- och säkerhetsordningen

STOCKHOLM 2 mars 2022

Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

– Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt.

– Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

Brott mot olika avtal

Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

– Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

– [Avtalet] från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

Olika internationella rättsprocesser har inletts

De internationella reglerna till trots saknas en internationell domstol som har full jurisdiktion, dömanderätt, mot stater. Genom att inte erkänna internationella domstolar kan stater slippa undan ansvar.

– En internationell rättsordning finns men efterlevnadsmekanismerna för att tvinga på en rättsordning på en stat som Ryssland är relativt svaga. Ryssland har inte medgivit att deras handlingar kan prövas i internationella fora, säger Pontus Winther forskare i internationell rätt på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Enskilda stater kan dock vidta åtgärder för att försöka stoppa pågående brott mot folkrätten som exempelvis införandet av sanktioner. Stater kan också döma individer för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord, något som skett i Sverige vid flertal tillfällen. 

Även ICC, Internationella brottmålsdomstolen, kan agera mot individer enligt Romstadgan. Ryssland och Ukraina har dock inte ratificerat Romstadgan men då Ukraina vid två tillfällen erkänt domstolens jurisdiktion valde en åklagare vid domstolen att på måndagen inleda en utredning om eventuella krigsbrott som kan ha utförts på ukrainskt territorium.

söndagen anmälde Ukraina Ryssland till Internationella domstolen ICJ i Haag genom att hävda att Ryssland falskeligen påstår att folkmord begåtts i Ukraina, och att Ryssland grundat sin militära invasion i Ukraina på detta falska påstående. Ukraina vill att domstolen, med stöd av folkmordskonventionen som båda länderna godkänt, ska fastställa att Ryssland inte har någon laglig grund att vidta åtgärder i och mot Ukraina i syfte att förhindra och bestraffa påstådda folkmord. 

Ryssland kan hindra prövning

FN:s säkerhetsråd kan skapa, och har tidigare skapat, domstolar med mandat att hantera specifika situationer, som till exempel ICTY, Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, och ICTR, Internationella Rwandatribunalen. 

– Men, eftersom Ryssland har veto i säkerhetsrådet är det en icke trolig väg framåt, säger Carina Lamon.

Mer fakta

Anders Selnes
Chefredaktör
Skicka epost
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret