Regeringen: Kraftig förstärkning av Sveriges försvar

Med anledning av det ryska anfallskriget mot Ukraina meddelar regeringen att man kommer att göra en av de största försvarssatsningarna sedan andra världskriget.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP, sade statsminister Magdalena Andersson (S) vid en presskonferens på torsdagen.

Bland annat lovas fem nya regementen, en  ny flygflottilj och fler kommer kallas till att göra värnplikt. 

– Fler unga kommer på sikt  behöva bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret, sade Andersson.

Tvåprocentsmålet ska enligt Andersson nås ”så fort det är praktiskt möjligt”. Regeringen räknar med att det kommer ske tidigare än 2033. Senast den svenska försvarsbudgeten uppgick två procent av BNP var 1996, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, som regelbundet sammanställer försvarsutgifterna i världens länder. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Ska finansieras av ”beredskapsskatt”

– Detta innebär tydliga kostnader. Finansieringen av den utökade försvarsbudgeten kommer att beröra oss alla. Man kan se det som en beredskapsskatt, sade Mikael Damberg.

I dag ligger den svenska försvarsbudgeten på drygt en procent av BNP. Om Sverige redan i år hade höjt försvarsbudgeten till två procent hade det handlat om en ökning av försvarsanslagen på 42 miljarder kronor, enligt finansminister Damberg.

Regeringen ska nu söka en bred uppgörelse med andra partier i riksdagen om hur satsningen ska finansieras över tid.

Stärka försvarssamarbeten

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) är satsningen på försvaret ena delen av att öka skyddet för Sverige. Den andra är samarbeten med andra länder och organisationer.

– Vi kommer att fördjupa våra försvarspolitiska samarbeten ytterligare, sade Hultqvist.

Enligt honom är detta samarbete i första hand med Finland, men även USA, Nato, Storbritannien och de nordiska och baltiska länderna är aktuella.

Följer andra EU-länder

Tyskland var först ut i EU att meddela att man på grund av Putins anfallskrig mot Ukraina ska sin försvarsbudget till två procent av BNP 2024. Danmark meddelade i söndags att landets försvarsutgifter stegvis ska öka för att innan 2034 utgöra två procent av BNP.

Sveriges försvarsbudget motsvarade enligt Sipri 2020 drygt 1,2 procent av BNP – den sjunde lägsta andelen i EU.

Det året fanns i EU åtta länder som spenderade mer än två procent av BNP med Grekland i topp på 2,8 procent. Rysslands försvarsutgifter var enligt Sipris sammanställning 4,3 procent av BNP. (Artikeln fortsätter under kartan.)

Ryssland lade mest 

Siffrorna ovan är i förhållande till storleken på de europeiska ländernas ekonomier. Sett i totala summor lade Ryssland mest pengar på sitt försvar i Europa under 2020: närmare 62 miljarder dollar. Därefter kom Storbritannien på 59 miljarder dollar. Frankrike och Tyskland satsade nästan lika mycket och hamnar på plats tre med ett stort hopp till nästa land. 

EU-länderna lade sammanlagt drygt 230 miljarder dollar på sina nationella försvar under 2020, vilket är närmare fyra gånger så mycket som Ryssland.