Hoppa till artikelns andra spalt.

Vägen till klimatmålen i EU

Förhandlingarna om hur EU ska nå sina mål på vägen till att bli klimatneutralt vid mitten av århundradet har på allvar inletts i Bryssel. Europaportalen guidar bland förslagen och pekar ut de hetaste potatisarna.

För ett år sedan enades EU-länderna och EU-parlamentet om att till år 2030 minska sina klimatutsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 och slutmålet är att nå klimatneutralitet senast 2050.

I paketet för att nå 55-procentsmålet ingår ett dussintal lagförslag. Enligt Magnus Nilsson, oberoende klimatpolitisk analytiker, är det tre av dessa som reglerar hur målet ska nås. Dessa tre är en uppdatering av EU:s system för handel med utsläppsrätter, de nationella målen och inlagringen av koldioxid i mark och skog, den så kallade LULUCF-förordningen.

– Ansvarsfördelningen och utsläppshandeln sätter tak för utsläppen i rena siffror. LULUCF-förordningen sätter krav på minimiinlagringen. Det är de två faktorerna – utsläppen och inlagringen – som avgör klimatpåverkan, säger Magnus Nilsson.

Övriga pekar ut riktningen

De andra delarna i kommissionens klimatpaket bidrar till att målen ska nås genom att peka ut vissa riktningar som att minska utsläppen från transport, öka andelen förnybara bränslen, att minska användningen av energi och göra det mer rättvist för europeiska företag i konkurrensen med omvärlden genom en koldioxidtull.

De övriga förslagen ställer samtidigt nya krav på bilar, fartyg och flyg att minska sina utsläpp.

Förhandlingar inledda

Medlemsländerna och EU-parlamentet har inlett interna förhandlingar på de flesta av lagförslagen men kommit olika långt. Det nuvarande franska ordförandeskapet prioriterar ett antal akter men än så länge har förhandlingar mellan medlemsländerna och EU-parlamentet om deras slutliga utformning inte inletts.

Annons

Hittills har inga stora avsteg från kommissionens ursprungsförslag utkristalliserats i förhandlingarna. Men framför allt ett av förslagen har stött på ett visst motstånd.

– Den stora stridsfrågan gäller utsläppshandel för byggnader och vägtransport, säger Magnus Nilsson.

Det är förslaget om att inrätta ett helt nytt system för utsläppsrätter för vägtransport och uppvärmning av bostäder. Det riskerar att slå oproportionerligt hårt mot de fattigaste i och vissa medlemsländer och grupperingar i EU-parlamentet oroas för ett sådant förslag skulle kunna ge upphov till folkliga protester.

För att motverka detta har kommissionen samtidigt föreslagit en klimatfond som ska bistå de mest drabbade med olika typer av stöd, både rena pengar och hjälp med exempelvis husisolering. Vissa rika medlemsländer som Sverige anser dock att ingen sådan fond behövs utan att det redan finns tillräckliga andra EU-medel att ta ifrån.

Sverige något ambitiösare

Enligt Magnus Nilsson är Sveriges nationella klimatmål “aningen tuffare” än de mål som nu förhandlas i EU. En av de kontroversiellaste frågorna för svensk del är enligt honom LULUCF om inlagring i landskapet. Sverige får i kommissionens ursprungsförslag det högsta målet som regeringen tycker är "oproportionerligt högt" och att skogsbruk är en nationell fråga.

– Det innebär de facto att vi måste hålla nere avverkningen av skog, säger Magnus Nilsson.

Även andra medlemsländer har höjt sina röster i protest mot LULUCF-förslaget.

Förhandlingarna om vissa av förslagen väntas fortgå ett tag till vilket innebär att det kan bli upp till det svenska EU-ordförandeskapet under första halvåret 2023 som får i uppdrag att knyta ihop klimatsäcken.