Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Marine Le Pen och Emmanuel Macron gick vidare i presidentvalets första omgång den 10 april 2022.

Macron mot Le Pen i andra valomgången - en nagelbitare

BRYSSEL 11 april 2022

För andra gången ska liberalen Emmanuel Macron och högernationalistiska Marine Le Pen stå mot varandra i det franska presidentvalets slutomgång. Avgörandet om två veckor kan bli en valrysare för såväl fransmän som övriga européer då utgången inte är given. 

Jubel utbröt på både Macrons och Le Pens valvakor när vallokalerna stängde i Frankrike kl 20 på söndagskvällen och de första vallokalsundersökningarna offentliggjordes. Det stod då klart att de båda hade gått vidare till valets slutomgång om två veckor. 

Med 27,6 procent för Macron och 23,4 procent för Le Pen var avståndet större mellan de två kandidaterna än vad de sista opinionssiffrorna inför valet indikerade. 

Det var en märkbart nöjd Macron som intog scenen inför sina anhängare på söndagskvällen – men som också underströk att ännu är inget givet. 

– Inget är ännu över. Den debatt vi kommer att ha de kommande två veckorna är avgörande för vårt land och för Europa, sade han inför ett hav av viftande flaggor – både den franska trikoloren och EU-flaggan. 

Under sitt tal återkom den proeuropéiska Macron flera gånger till vikten av ett starkt Europa. 

– Den 24 april kan vi tillsamman välja Frankrike och Europa, sade han sammanfattningsvis. 

Ödesval för EU

Inga EU-flaggor syntes bland nationalisten Marine Le Pens anhängare. Frankrikes självständighet och fransmännen rätt att bestämma för sig själva, var ett starkt tema i hennes tal till fransmännen under söndagskvällen. 

– Det som står på spel den 24 april är inte bara ett val av omständighet, utan ett val av samhälle och civilisation, sade Marine Le Pen och lovade att vara alla fransmäns president. 

Medan opinionssiffror inför valets andra omgång ger en viss fördel till Macron är ställningen väldigt jämn och de kommande två veckorna lär bli en nagelbitare för EU. 

Marine Le Pen har visserligen lagt ner sitt tidigare krav på ett EU-utträde men hon är fortfarande starkt EU-skeptisk. Bland annat vill hon dra ner på Frankrikes bidrag till EU:s budget och vill att nationella lagar ska gälla över EU-lagar. Med Le Pen vid EU-ledarnas bord skulle dynamiken troligen förändras med likasinnade ledare från Ungern och Polen. 

Mitt i brinnande krig i Europa kan EU:s nuvarande ordförandeland dessutom få en president med nära band till den ryska regimen – Marine Le Pen har bland annat fått lån från ryska banker för sin partifinansiering och hon är känd för sin beundran för Putin som ledare. 

Dessutom har Le Pen signalerat att hon vill ta Frankrike ut ur militäralliansen Nato. 

Vänstern nära – men inte tillräckligt  

En nyhet i årets franska presidentval är att fransmännen röstat strategiskt redan i första omgången. I vanliga fall lägger fransmännen i regel sin röst på den kandidat de föredrar i första omgången och röstar strategiskt i andra omgången. 

Framför allt gav det här sig uttryck i vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchons stora väljarstöd – med 22 procent av rösterna gjorde han sitt livs val och var under söndagskvällen inne och nafsade Le Pen i bakhasorna allt efter som valresultaten ramlade in. 

Trots att Mélenchon är en omstridd kandidat – kritiserad för sin personlighet men också bland annat för att inte tillräckligt ta avstånd från den ryska regimen – var det många vänsterväljare som valde att “hålla för näsan och rösta på Mélenchon istället för att kräkas och rösta på Macron”. För vänsterväljare var en röst på Mélenchon en chans att tvinga Macron att förhålla sig till vänstern i valets slutspurt. 

De traditionella partiernas tillintetgjorda

Det strategiska röstandet i första valomgången resulterade alltså i tre starka kandidater – som åt upp väljarstödet från övriga partier. 

Om stämningen var hög på de två vinnarkandidaternas valvakor beskrevs den som iskall av de reportrar som var på plats på de mindre partiernas valvakor. 

De traditionella partierna, högerpartiet Republikanerna och Socialistpartiet, som burit fram presidenter som Jacque Chirac och Francois Mitterand, fick i söndagens val bara 4,8 respektive 1,7 procent av fransmännens röster.

Det franska miljöpartiet De gröna lyckades inte heller nå upp till mer än 4,6 procent. 

Alla dessa tre partier har nu uppmanat sina väljare att lägga sin röst på Macron om två veckor. 

Högerextrema Eric Zemmour, som fick 7 procent, uppmanade på söndagskvällen sina väljare att rösta på Le Pen. Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon sa till sina väljare att “ingen röst ska gå till Le Pen”. 

Sammantaget lade närmare 60 procent av fransmännen sina röster till höger om traditionella högern och till vänster om socialisterna. 

Mer fakta

Charlotta Asplund Catot
Redaktör, Bryssel
Skicka epost

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar. Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret