Maria Nilsson, partisekreterare (L) och Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson (L) bevittnar förstörelsen i Ukraina 8 - 11 juni.

Bild: Privat.

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Hög tid för Magdalena Andersson att resa till Ukraina

Sveriges oengagerade och minst sagt ljumma inställning till Ukraina som kandidatland till EU måste få ett slut. För att inte Ukraina ska lämnas vind för våg i en geopolitisk gråzon och för att stärka landet inför framtida fredsförhandlingar är det viktigt att Ukraina ges en tydlig väg mot EU-integration. Statsminister Andersson bör snarast resa till Kyiv och på plats visa Sveriges stöd till Ukrainas kandidatlandsstatus. Det skriver liberalerna Maria Nilsson och Joar Forssell.

Sverige behöver omedelbart stödja Ukrainas försök att bli godkänd som kandidatland till EU. Det skulle främja den Europeiska integrationen och stabiliteten och samtidigt vara ett försvar av frihet och demokrati i hela unionen. Dessutom uppfattas Sveriges nuvarande hållning som anmärkningsvärt oengagerad och minst sagt ljum. Sveriges statsminister är till exempel en av få regeringschefer inom EU som inte rest till Ukraina efter Rysslands fullskaliga anfallskrig för att visa sitt stöd. 

Vår utrikesminister bemödade sig bara ner till den polska gränsen men reste inte in i Ukraina för att träffa de kvinnor och män som varje dag utkämpar vårt gemensamma försvarskrig mot Ryssland. Det gjorde däremot vi och vi kan vittna om hur Sveriges, som är ett av få länder som pekats ut som kritiska till Ukrainas ansökan om att bli kandidatland till EU, hållning till Ukraina både är skadlig här och nu men också riskerar att gå miste om en gyllene chans till ett ännu bättre EU. 

Ukrainarna strider för europeiska värderingar

Alla som innan kriget besökte det dynamiska Kyiv kan vittna om att ukrainarna är europeer. De har alltid varit en del av Europa och deras framtid ligger i Europa. De manifesterade detta genom den orangea revolutionen 2004–2005 och bekräftade det igen genom värdighetsrevolutionen 2013–2014. Kampen för europeisk demokrati och våra europeiska värderingar är vår gemensamma kamp. Vi gör det i ord men de gör det i handling. 

Just nu försvarar Ukraina Europa i det mest intensiva kriget i vår del av världen sedan 1945. Kriget har krävt oerhörda uppoffringar av många ukrainare: tusentals har dödats och miljoner har fördrivits inne i landet och över hela Europa. Den ukrainska kampen för våra gemensamma europeiska värden har redan satt tydliga spår. Europas medborgare beundrar Ukrainas hållning mot angriparen och en stor majoritet av dem stöder Ukrainas medlemskap i EU.

Tydlig EU-väg mot integration 

Fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina kommer att inledas någon gång i framtiden. Det är viktigt att Ukraina ges en tydlig väg för integration i EU innan fredsförhandlingarna börjar för att lämna den ryska sidan fri från alla illusioner om Ukrainas framtida geopolitiska riktning. EU bör vidta avgörande åtgärder för att upprätthålla Ukrainas ansträngningar att uppfylla villkoren för framgångsrik och snabb integration i EU. Att ge en tydlig väg mot integration är nyckeln till att stärka Ukrainas ställning i de kommande fredsförhandlingarna. 

Dessutom är det oerhört viktigt i skedet kriget nu befinner sig i att vi inte lämna landet vind för våg i en geopolitisk gråzon. EU:s misslyckande med att erbjuda en tydlig integrationsväg riskerar att få Kreml att felaktigt tro att västvärlden inte fullt ut stödjer Ukraina. Detta får inte ske. Vi måste visa Putin och världen att Ukrainarnas vilja att ingå i vår europeiska familj är besvarad.

Påbörja återuppbyggnaden

Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att påbörjas redan före krigets slut. Det är viktigt också för att visa Ryssland att deras krigföring inte fungerar, vi håller ihop i Europa. Både ukrainska och europeiska företag kommer vara engagerade i genomförandet av en sådan massiv återuppbyggnadsinsats. Detta kommer och bör bli vårt stora gemensamma europeiska projekt under det kommande decenniet. Investerare kommer att kräva europeiska garantier och bestämmelser, säkerställda av en rättsstat på europeisk nivå i Ukraina för sina investeringar. Detta kan endast uppnås om Ukraina, med hjälp av EU-institutionerna, har möjlighet att genomföra en ambitiös reformagenda, som skulle utgöra en villkorsgrund för genomförandet av återuppbyggnadsinsatsen.

Ekonomiskt win-win

Ukraina är rikt på viktiga naturresurser och har globalt sett den rikaste jordbruksmarken, den Ukrainska livsmedelsproduktionen motsvarar en mycket stor del av hela EUs behov och skulle vara ett välkommet tillskott till vår livsmedelssäkerhet. Dessutom har de en robust industriell bas och en högt kvalificerad arbetskraft och stor potential för ekonomisk tillväxt. Med Ukrainas integration i EU:s inre marknad tillsammans med integrationsprocessens många reformer kommer hela Europeiska unionens ekonomier att kunna dra mycket stor nytta av detta.

Kriget har gett tydliga bevis för att det auktoritära Ryssland är ett enormt hot mot säkerheten på den europeiska kontinenten. För att minska sådana hot och skapa globala villkor för fred är ett viktigt steg att främja demokrati och marknadsekonomi i Ryssland. Att bygga ett välmående och stabilt Ukraina bredvid Ryssland kan bidra till att etablera en viktig modell för medborgare, sociala ledare och entreprenörer som strävar efter att göra Ryssland till ett öppet samhälle. Att förvägra Ukraina detta kan bidra till motsatsen. 

Svensk signal  

EU är den viktigaste drivkraften för att skapa stabilitet och välstånd i Europa. Sverige måste vara drivande för att Ukrainas framtid ska få vara i vår europeiska familj. De vet själva att de inte är helt redo, inte gjort alla reformer för att bli fullvärdiga medlemmar redan idag. 

Men om statsministern skulle göra som andra regeringschefer i EU och resa till Kyiv samt annonsera vårt stöd till Ukrainas kandidatlandsstatus gör vi rätt markering mot Moskva, skickar en välbehövd signal till ukrainarna och får en plattform för uppbyggnaden av det fria demokratiska Ukraina. 

Maria Nilsson, riksdagsledamot och partisekreterare (L)
Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson (L)