Artikelförfattaren Gunnar Hökmark talar vid måndagsrörelsens möte till stöd för Ukraina på Norrmalmstorg i Stockholm den 13 juni 2022.

Bild: Oskar Qvarfort

Hoppa till artikelns andra spalt.

Debatt: Sverige bör ta täten i Ukrainas medlemskapsprocess

Rysslands brutala krig i Ukraina är också riktat mot demokratin i Europa. Just därför, bör EU som ett sätt att offensivt möta Putin, säga ja till att Ukraina får kandidatstatus. Även om kraven på ett framtida EU-medlemskap måste vara absoluta skulle Ukraina successivt kunna fasas in i EU i takt med med att landets reformprocess når sina mål. Det är beklämmande att Sverige vill bromsa och fördröja Ukrainas möjligheter till att bli ett kandidatland till EU. Det skriver Gunnar Hökmark, tankesmedjan Frivärld.

En hel värld har slagits av förfäran och av ursinne inför Rysslands krig i Ukraina. Putins krig i Ukraina bedrivs med samma systematiska brutalitet som en gång Hitler och Stalin använde sig av. Städer bombas, bostadsområden bombas och människor avrättas, plundras och våldtas.

Ytterst är det den ryska regimen som strider och mördar för att värna sin egen makt och sin egen ställning inför de hot den upplever att europeiska länders demokrati och frihet är mot despotin.

Krig mot demokratin i Europa

Därför handlar Putins krig i Ukraina om ett krig mot demokratin i Europa. Det var den brutala och kriminella utgångspunkten när Putinregimen i december krävde en egen intressesfär i Europa som skulle upphäva halva Europas suveränitet om den hade blivit till verklighet.

Det är mot den bakgrunden beklämmande att Sverige tillhör de länder som nu vill bromsa och fördröja Ukrainas möjligheter till att bli ett kandidatland till EU.

Det är med den formella byråkratiska process som är utformad för fredstid som Sverige tillsammans med några andra länder säger nej till ett land i krig, på samma sätt som man länge tvekade inför att tolka Putins hot om krig som just hot om krig.

Exceptionella omständigheter 

Den formella processens invändningar klingar dåligt när de framförs samtidigt som tungt artilleri beskjuter barnsjukhus, bostäder, skolor och teatrar och alla de människor som där skadas för livet om de inte förlorar det. Rysslands krig i Ukraina har som syfte att hindra landet från att bli en del av Europa. Kanonerna som bombar är i grunden riktade mot Europa.

Just därför måste EU på grund av de exceptionella omständigheterna och som ett sätt att offensivt möta Putin säga ja till att Ukraina får kandidatstatus.

Att säga ja till kandidatstatus för Ukraina innebär inte att Ukraina blir medlem i dag eller i morgon men att vi redan i dag kan säga att vi i morgon startar en process för att göra det möjligt för Ukraina att bli medlem i EU.

Det kommer att kräva en lång väg av reformer men det är en väg som bör präglas av den särskilda och unika situation som det innebär att Ryssland genom kriget i Ukraina driver krig mot Europa. Vi bör därför tillåta en så snabb integration som möjligt.

Kraven för medlemskap ska uppfyllas, alltifrån marknadsekonomins krav till rättssystemets oberoende och en framgångsrik kamp mot korruption. Dessa krav måste vara absoluta men takten i vilken Ukraina fasas in som medlem kan vara flexibel.

Mer flexibel medlemskapsprocess

Medlemskapsprocessen kan mot bakgrund av ovanstående – med utgångspunkt ifrån att Ukraina reformerar för att leva upp till kraven - tillåtas bli snabbare om EU och Ukraina i anslutningsavtalet kommer överens om att Ukraina även efter medlemskapet står under ovillkorliga krav på reformer och övervakning som ett led i att fasa in landets rösträtt.

På det viset kan Ukraina bli en del av EU vad gäller den inre marknaden och de olika friheterna samtidigt som full rösträtt och rösträtt i alla frågor förutsätter framgångar med fortsatta reformer och en gemensam kamp mot korruption.

Ukrainas rösträtt kan fasas in först i Europaparlamentet och senare i ministerrådet i takt med att reformprocessen når sina mål. Rösträtt i de frågor som kräver full enighet i ministerrådet får bli det slutliga resultatet av att Ukraina helt och fullständigt lever upp till alla de krav som ska ställas på en medlem. Därmed kan Ukraina som land och ekonomi inkluderas i EU steget snabbare än hur man integreras som fullvärdig deltagare i de beslutsprocesser som måste ställa hårdare krav på rättsstat och frihet från korruption. 

Sverige bör gå i täten för Ukrainas medlemskapsprocess, inte tillhöra dem som bromsar den. Ukraina och dess folk måste känna att landets kamp för Europa gör att de har Europeiska Unionens fulla stöd för att få vara ett europeiskt land som alla andra. Den segern i kampen mot Ryssland kan EU bidra med genom politisk beslutsamhet.

Gunnar Hökmark

Ordförande i tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)